Stockholm presenterar omfattande rättsreform: Ungdomsfängelser, barnens skydd och stor fängelseexpansion

Regeringen har presenterat ett omfattande straffrättsligt reformpaket med en proposition om särskilda ungdomsfängelser (Prop 2025/26:132), aviserat stärkt skydd för barn mot sexualbrott samt bekräftat 400 nya fängelseplatser vid Kristianstad Vä. De tre åtgärderna, som publicerades den 19–20 februari, utgör den mest offensiva rättspolitiska satsningen under riksdagsåret 2025/26 och signalerar Tidöavtalskoalitionens ambition att göra lag och ordning till en central valfråga.

Ungdomsfängelser: Ett paradigmskifte

Det strukturellt mest betydelsefulla inslaget är proposition 2025/26:132, med titeln "Frihetsberövande påföljder för barn och unga". Förslaget innebär en ny kategori av särskilda ungdomsfängelser som ersätter det nuvarande systemet där minderåriga dömda för allvarliga brott avtjänar straff på Statens institutionsstyrelses (SiS) slutna ungdomshem. Enligt det nya systemet ska Kriminalvården driva ändamålsenliga anstalter för unga lagöverträdare, vilket speglar regeringens uppfattning att befintliga ungdomshem saknar den säkerhet och struktur som krävs för allvarligt kriminella ungdomar.

Förändringen har aviserats sedan budgetpropositionen 2024, som först avsatte planeringsmedel för ungdomsfängelser. Under riksdagsdebatterna 2025 har justitieminister Gunnar Strömmer försvarat linjen mot oppositionens kritik om att den riskerar att kriminalisera utsatta unga i stället för att rehabilitera dem. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har hävdat att Sveriges historiskt rehabiliterande syn på ungdomsrättvisa överges till förmån för en straffande modell som mer liknar systemen i Danmark och Nederländerna.

Stärkt skydd för barn

Den andra pelaren i reformpaketet handlar om sexualbrott mot barn. Regeringens pressmeddelande den 20 februari beskriver ytterligare åtgärder för att stärka barnens skydd mot sexualbrott, och bygger vidare på tidigare lagändringar som sänkte åldersgränsen för vissa barnexploateringsbrott och införde strängare straff. Även om den fullständiga lagtexten ännu inte presenterats för riksdagen signalerar beskedet att regeringen avser att lägga fram en särskild proposition före sommaruppehållet, med potentiellt utvidgad anmälningsplikt, förstärkta brottsofferstöd och skärpt övervakning av dömda förövare.

Tidpunkten är politiskt betydelsefull: uppmärksammade fall av nätbaserad barnexploatering har dominerat svenska medier de senaste månaderna, och opinionsundersökningar visar genomgående att barns säkerhet tillhör väljarnas främsta prioriteringar. Samtliga åtta riksdagspartier har uttryckt stöd för starkare skydd, men de skiljer sig åt vad gäller exakta mekanismer och balansen mellan prevention och bestraffning.

Fängelseexpansion i Kristianstad

Det tredje inslaget — 400 nya fängelseplatser vid Kristianstad Vä i Skåne — adresserar en kronisk kapacitetskris i det svenska fängelsesystemet. Kriminalvården har upprepade gånger varnat för att överbeläggningen har nått kritiska nivåer, med beläggningsgrader som överskrider 100 procent vid flera anstalter. Kristianstadsexpansionen ingår i ett bredare nationellt fängelsebyggnadsprogram som regeringen har beskrivit som det största i modern svensk historia. Tidigare aviserade satsningar omfattar nya anstalter i Hagfors (Värmland) samt utbyggnader vid befintliga anläggningar runt om i landet.

Oppositionskritiker har påpekat att utbyggnadsprogrammet behandlar symtom snarare än orsaker och hävdar att regeringens tilltro till längre straff och minskade möjligheter till villkorlig frigivning — bland annat höjningen av kvalifikationsgränsen från två tredjedelar till tre fjärdedelar av strafftiden för dem som avtjänar sex år eller mer — bara kommer att intensifiera behovet av fängelsekapacitet. Regeringen invänder att både förebyggande arbete och kapacitet är nödvändigt, och att fängelsebyggnadsprogrammet skapar byggjobb och ekonomisk aktivitet i regionala kommuner.

Politisk kontext

Rättsreformpaketet kommer mitt i en bredare lagstiftningsoffensiv. Samma dag lade regeringen även fram propositioner om ett nationellt lägenhetsregister för bostadsrätter, en ny lag om livsmedelsberedskap samt en extra ändringsbudget för Ukrainastöd och vaccinberedskap (Prop 2025/26:143). Den stora volymen lagstiftning — i kombination med vice statsminister Ebba Buschs samtidiga framträdande vid AI Impact Summit i New Delhi — tyder på en regering som vill visa maximal politisk leverans inför riksdagsvalet i september 2026.