Riksdagen skriver om invandringslagarna i grunden med tjugofem utskottsbetänkanden på en enda dag

Riksdagens utskott producerade extraordinära tjugofem betänkanden den 20 februari — fjorton enbart från socialförsäkringsutskottet — som systematiskt skriver om praktiskt taget varje aspekt av landets invandrings-, asyl-, medborgarskaps- och socialförsäkringsramverk. Tillsammans med tio betänkanden från näringsutskottet som driver Sveriges kärnkraftsexpansion och moderniserar elregleringen utgör dagen den mest betydelsefulla lagstiftningsinsatsen under riksmötet 2025/26 och det fullaste parlamentariska uttrycket hittills för Tidöavtalets koalitionsprogram.

Dagens avgörande händelse: En invandringsöversyn i ett enda sammanträde

Fjorton betänkanden från socialförsäkringsutskottet (SfU) landade samtidigt, vart och ett bearbetande en regeringsproposition som skärper, begränsar eller omstrukturerar en annan dimension av svensk migrations- och välfärdspolitik. Bredden saknar sentida motstycke: skärpta medborgarskapskrav (SfU28), hårdare utvisningsregler för brottslingar (SfU33), förhöjda vandelkrav för uppehållstillstånd (SfU36), stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SfU32), en helt ny mottagandelag (SfU35), utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning till EU:s migrations- och asylpakt (SfU30) samt ett nytt regelverk för uppsikt och förvar (SfU31).

Utskottet behandlade även reformer av kvalificering till socialförsäkringen (SfU21) — den politiskt laddade frågan om huruvida invandrare måste kvalificera sig för välfärdssystemet — tillsammans med nya ansökningsförfaranden för arbets- och uppehållstillstånd (SfU27), utdelning av pensionsöverskott (SfU25), bidragsspärrar och sanktionsavgifter (SfU26), träffsäkrare bostadsbidrag (SfU24) och anpassningar för kontrollerat boende och säkerhetsförvaring (SfU29). En riksrevisionsrapport om förvarsverksamheten (SfU34) avslutar paketet.

Sammantaget utgör dessa fjorton betänkanden den lagstiftningsmässiga kulminationen av Tidöavtalets invandringskapitel. Regeringskoalitionen av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna — med Sverigedemokraternas parlamentariska stöd — har drivit en av Europas mest dramatiska migrationspolitiska omsvängningar sedan 2022. Dagens produktion omvandlar politiska åtaganden till parlamentarisk verklighet. Betänkandena går nu vidare till kammaren för votering, där regeringens majoritet bör säkerställa godkännande men där oppositionspartierna får säga sitt i vad som utlovar att bli riksmötets mest upphettade debatter.

Riksdagspulsen

Kammaren var värd för flera interpellationsdebatter som belyste politiska spänningar över hela det politiska spektrumet. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) ställdes till svars av Vänsterpartiets Andrea Andersson Tay om risken för kollapsade ekosystem — en debatt som blottlade klyftan mellan regeringens klimatretorik och miljökritikers oro för förlust av biologisk mångfald. Civilminister Erik Slottner (KD) besvarade interpellationer om Konsumentverkets resurser och ersättning till markägare drabbade av infrastrukturprojekt.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) deltog i en utdragen debatt med Socialdemokraternas Ida Ekeroth Clausson om överskuldsättning och vräkningar — en fråga som förebådar bostadsöverkomlighet som en valstridsfråga. Socialminister Jakob Forssmed (KD) svarade om brottsförebyggande ansvar inom psykiatrivården, en fråga i skärningspunkten mellan hälso- och rättspolitik.

Regeringsbevakning

Regeringens kommunikation den 20 februari centrerades kring invandring, med pressmeddelanden om förbättrade villkor för utländska doktorander och forskare (SfU23) parallellt med det nya juridiska ramverket för utlänningar som inte kan utvisas på grund av tillfälliga verkställighetshinder. Det dubbla budskapet — att välkomna kvalificerad migration samtidigt som asylreglerna skärps — fångar koalitionens försök att projicera både kompetensattraktion och gränskontroll.

På energiområdet publicerades en stor statlig utredning (SOU) om tillgångsinriktad brottsbekämpning den 17 februari, med implikationer för hur Sverige angriper kriminella organisationers finansiella infrastruktur — en fråga som korsar invandringsfältet genom de gängkriminalitetsnarrativ som dominerat svensk politisk debatt.

Oppositionsdynamik

Socialdemokraterna lämnade in åtta interpellationer den 20 februari, vilket signalerar en avsiktlig strävan att öppna flera fronter mot regeringen. Linus Skölds interpellation om etableringsstopp för vinstdrivande skolor berör en ständigt aktuell svensk höger-vänster-skiljelinje. Frågor om nattågstrafik i norra Sverige, arbetsmiljö i sjukvården, utvidgad diskrimineringslag och kompetensförsörjning i Malmfälten tecknar sammantaget bilden av S som partiet för offentlig service och regional rättvisa — i skarp kontrast mot regeringens fokus på säkerhet och invandring.

Sverigedemokraternas enda interpellation — om skolelevers attityder mot minoritetsgrupper — är anmärkningsvärd genom sin sällsynthet; SD fokuserar normalt på skriftliga frågor snarare än interpellationsdebatter. Miljöpartiets tidigare skriftliga fråga om remissinstansernas kritik mot kvalificeringskraven till välfärden förebådar vad som sannolikt blir en ihållande oppositionskampanj mot SfU21.

Att vänta framöver

De tjugofem utskottsbetänkandena som publicerades idag kommer att fylla kammarens agenda de kommande veckorna. Invandringspaketet — särskilt medborgarskapskraven (SfU28), utvisningsreglerna (SfU33) och utmönstringen av permanent uppehållstillstånd (SfU30) — kommer att generera de mest politiskt laddade kammardebatten. Energibetänkandena, även om de är lika betydelsefulla för Sveriges industriella framtid, åtnjuter bredare stöd över partigränserna.

Med valet 2026 i sikte signalerar dagens lagstiftningsblitz regeringens beslutsamhet att omvandla sitt politiska program till lag innan valrörelsen begränsar den parlamentariska produktionen. Oppositionens uppgift är nu att visa att dessa reformer är otillräckliga, överdrivna eller dåligt genomförda — en debatt som kommer att definiera svensk politik under våren.