Sverige presenterar omfattande säkerhets- och rättsreformer: Skärpta utvisningsregler och kriminalisering av psykiskt våld

Den svenska regeringen har lämnat tio stora propositioner till riksdagen under en enda vecka – den mest koncentrerade lagstiftningsoffensiven under riksmötet 2025/26 – med åtgärder som sträcker sig från skärpta utvisningsregler till stärkt säkerhet vid allmänna sammankomster, förstärkt civilförsvar och en historisk kriminalisering av psykiskt våld.

När regeringar rör sig så snabbt springer de vanligtvis mot något eller ifrån något. I statsminister Ulf Kristerssons fall kan svaret vara bådadera. Med riksdagsvalet i september 2026 bara sju månader bort har Tidökoalitionen släppt lös ett lagstiftningsflöde som berör några av Sveriges mest känsliga politiska nerver – migrationshantering, allmän säkerhet, nationellt försvar och våld i nära relationer.

Utvisningshammaren

Den mest politiskt laddade åtgärden, som presenterades vid en regeringspressträff den 25 februari, är en lagrådsremiss om väsentligt skärpta regler för utvisning av utländska medborgare som dömts för brott. Förslaget sänker tröskeln för utvisning och utvidgar kategorierna av brott som kan utlösa utvisningsförfaranden.

Förslaget uppfyller en central del av Tidöavtalet – det fyrpartiavtal som har definierat ramarna för Sveriges migrationspolitik sedan oktober 2022. Det kommer vid en tidpunkt då migration fortfarande är den fråga som med störst sannolikhet avgör valutgången, med opinionsundersökningar som konsekvent visar att det är väljarnas främsta orosämne vid sidan av sjukvård och trygghet.

En ny straffrättslig gräns: Psykiskt våld

Den kanske mest juridiskt betydelsefulla propositionen i paketet är Prop. 2025/26:138, som inför en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld. Sverige ansluter sig därmed till en liten men växande grupp europeiska länder – bland dem Frankrike, England och Wales samt Irland – som har valt att explicit kriminalisera tvångskontroll och systematiska psykiska övergrepp.

Propositionen adresserar en lucka som länge identifierats av aktörer inom området våld i nära relationer: att svensk straffrätt har haft svårt att fånga mönster av kontrollerande beteende som orsakar allvarlig psykisk skada men som kanske inte når upp till trösklarna för befintliga misshandels- eller hotbrott. Om förslaget antas skulle det utgöra en av de mest betydande utvidgningarna av svensk straffrätt på många år.

Fästning Sverige: Allmän säkerhet och beredskap

Två propositioner tar sig an Sveriges förändrade säkerhetslandskap från olika håll. Prop. 2025/26:133 skärper säkerhetskraven vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, vilket speglar oro för såväl terroristrisker som den alltmer volatila ordningssituationen vid demonstrationer – en fråga som fick ökad aktualitet efter koranbränningarna 2023–2024.

Prop. 2025/26:142 tar ett längre perspektiv och stärker skyddet för civilbefolkningen vid höjd beredskap. Denna proposition är ett direkt lagstiftningssvar på Sveriges NATO-medlemskap, som har påskyndat översynen av civilförsvarsstrukturer som tilläts förfalla efter kalla krigets slut. Åtgärden stärker den rättsliga ramen för skyddsrum, utrymningsförfaranden och samordningen av civil och militär beredskapsplanering.

Den bredare lagstiftningsbilden

Utöver rubrikåtgärderna omfattar veckans propositionsflöde förslag om sysselsättning och boende på landsbygden (Prop. 2025/26:131), nya regler om aktier på MTF-plattformar (Prop. 2025/26:125), förbättrade migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander med åtgärder mot missbruk av uppehållstillstånd (Prop. 2025/26:146), ratificering av ILO-konventioner om våld och trakasserier i arbetslivet och arbetsmiljösäkerhet (Prop. 2025/26:134), slopat krav på introduktionsutbildning för övningskörning (Prop. 2025/26:127) samt en reform av kvalificeringskraven för socialförsäkringen (Prop. 2025/26:136).

Därtill publicerades den 24 februari en departementsskrivelse (Ds) om elektronisk övervakning som ett verktyg för socialtjänsten till skydd för barn och unga, tillsammans med en remiss om en lagrådsremiss i samma ämne – vilket tyder på att regeringen avser att agera snabbt i frågan om ungdomsvårdsreformer.

Ukraina: Fyra år sedan

Lagstiftningsoffensiven sammanfaller med ett betydelsefullt utrikespolitiskt ögonblick. Den 24 februari – fjärdeårsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – talade utrikesminister Maria Malmer Stenergard vid en offentlig manifestation på Sergels torg i Stockholm under banderollen "Sverige står upp för Ukraina." Regeringen tillkännagav samtidigt 230 miljoner kronor i humanitärt stöd till Ukraina, vilket understryker den partipolitiska enigheten om fortsatt stöd.

Vad det innebär

Skalan och takten i detta lagstiftningsframstöt signalerar en regering som går in i valrörelseläge med en tydlig strategisk kalkyl: att visa handlingskraft inom säkerhet, lag och ordning samt nationell beredskap innan riksdagens tid tar slut. Riksdagen kommer att behöva behandla dessa propositioner genom utskottsgranskning före sommaruppehållet, vilket skapar en komprimerad tidsplan som kommer att pröva såväl koalitionens disciplin som oppositionens kapacitet att granska.

För Socialdemokraterna, som leder i de flesta opinionsundersökningar, är utmaningen att engagera sig substansiellt i varje förslag snarare än att översvämmas av volymen. För Sverigedemokraterna, vars samarbetsarrangemang har format regeringens migrationshållning, representerar utvisningsreglerna ett infriat löfte att kampanja på. Frågan är om det bredare paketet – från psykiskt-våld-lagstiftning till ILO-konventionsratificering – speglar genuin politisk samstämmighet eller en mandatperiodens slutförsäljning.

Att bevaka

• Utskottsbehandling: Med tio propositioner att hantera före sommaruppehållet står riksdagens utskott inför ett ovanligt komprimerat schema som kan begränsa granskningsdjupet.
• Oppositionens svar: Hur Socialdemokraterna och övriga oppositionspartier prioriterar sitt engagemang över denna breda lagstiftningsfront kommer att forma den förvalsdebatt.
• Utvisningsdebatten: Lagrådsremissen om skärpta utvisningsregler väntas generera den mest intensiva politiska och offentliga debatten, med implikationer för medborgerliga rättigheter under granskning.