Utrikesdeklarationen 2026 signalerar fördjupat Ukraina-engagemang när säkerhetsagendan vidgas

Regeringen använde den 18 februari för att sända en bred viljeförklaring. Utrikesdeklarationen 2026 positionerade Ukrainastöd, transatlantiskt säkerhetssamarbete och jämställdhet som Sveriges främsta diplomatiska prioriteringar, medan en ny vapenlag, skärpta sanktioner för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och ett Råd mot organiserad brottslighet med fokus på unga gärningsmän på hemmaplan signalerade en regering fast besluten att visa styrka utåt och ordning inåt.

Dagens avgörande ögonblick: Utrikesdeklarationen 2026

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) framlade den årliga utrikesdeklarationen i riksdagen och stakade ut kursen för Sveriges internationella engagemang 2026. Deklarationen satte stödet till Ukraina i centrum, tillsammans med fördjupat säkerhetspolitiskt samarbete — en naturlig fortsättning på Sveriges NATO-medlemskap, nu inne på sitt andra helår.

Deklarationen betonade också jämställdhet som utrikespolitisk prioritering, en anmärkningsvärd markering med tanke på att den Moderatledda koalitionen tidvis kritiserats för att tona ner den feministiska utrikespolitik som ärvdes från den tidigare S-regeringen. Att frågan fick framträdande plats tyder på att regeringen söker erövra denna mark på egna villkor.

En pressträff om Ukrainastöd aviserades samma dag och regeringen tillkännagav 90 miljoner kronor till Internationella migrationsorganisationen (IOM), vilket underströk den humanitära dimensionen i Sveriges internationella hållning. Kulturministern talade vid en minnesstund för de som berövats sina liv i Iran, vilket gav dagens diplomatiska budskap en människorättslig accent.

Riksdagens puls

Riksdagens utskott var aktiva och publicerade fem betänkanden enbart den 18 februari. Socialförsäkringsutskottet (SfU) levererade två betänkanden: ett om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar (SfU11) och ett om arbetskraftsinvandring (SfU15). Försvarsutskottet (FöU) rapporterade om förbättrade kontroller av explosiva varor (FöU13), vilket återspeglar regeringens säkerhetsinriktade lagstiftningsagenda.

Den 17 februari publicerade Skatteutskottet (SkU) betänkanden om kontroller av kontanta medel vid inre gränsen (SkU19) och framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (SkU10). Tidigare i veckan behandlade Finansutskottet (FiU) en extra ändringsbudget för Ukrainastöd och vaccinberedskap (FiU46).

Riksdagsdebatter berörde regler för notering av värdepapper, polisutbildningens antagning (ett svar på Riksrevisionens granskning) samt digitaliserings- och postfrågor — det sistnämnda med talare från samtliga åtta partier, vilket avspeglar digitaliseringspolitikens tvärgående karaktär.

Regeringsbevakning

Regeringens lagstiftningsproduktion var omfattande. Sju propositioner publicerades den 17 februari, anförda av en ny vapenlag (Prop. 2025/26:141) som lovar betydande lättnader för legala vapenägare med bibehållna säkerhetskontroller. Finansdepartementet drev tre propositioner: om åtgärder mot momsbedrägerier (Prop. 2025/26:128), utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän (Prop. 2025/26:129) samt en ny krishanteringsfunktion för den finansiella sektorn (Prop. 2025/26:116).

En stor SOU-rapport om tillgångsinriktad brottsbekämpning överlämnades till justitieminister Gunnar Strömmer, med förslag om nya verktyg för att beslagta kriminellas tillgångar — en hörnsten i regeringens strategi mot gängkriminalitet. Rådet mot organiserad brottslighet samlades med särskilt fokus på barn och unga som begått grova brott, vilket avspeglar den växande oron för gängens rekrytering av unga.

Vindkraftsersättningar till berörda kommuner tillkännagavs, liksom skärpta sanktioner för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program — ett drag som sannolikt kommer att dra till sig oppositionens granskning.

Oppositionsdynamik

Dagens skriftliga frågor visade aktiv riksdagsgranskning över partigränserna. SD:s Pontus Andersson Garpvall frågade finansminister Svantesson om kontroverser vid Skatteverket, medan SD:s Björn Söder ställde frågor om Palestinska myndighetens konstitutionsförslag och EU:s PDCA-avtal med Kuba — som speglar Sverigedemokraternas fortsatta utrikespolitiska aktivitet från sin samarbetsposition.

Socialdemokraterna ställde frågor om narkotikasmuggling via containertrafik och brist på skannerutrustning i svenska hamnar, vilket belyste brister i gränskontrollen. Vänsterpartiets Malin Östh frågade om AI-användning i offentlig sektor och Centerpartiet lyfte infrastrukturfrågor om Ölandsbron.

Sex följdmotioner lämnades in idag med anledning av regeringens propositioner, bland annat om identitetskrav vid lagfart, tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet och reformering av avfallslagstiftningen — ett tecken på aktivt lagstiftningsarbete från oppositionsbänkarna.

Blicken framåt

Veckans utskottsbetänkanden går vidare till kammardebatt med förväntade omröstningar om sänkta arbetsgivaravgifter, arbetskraftsinvandring och kontroll av explosiva varor. Utrikesdeklarationen kommer att rama in kommande riksdagsdebatter om försvar och utrikesfrågor, och den nya vapenlagens proposition kommer sannolikt att generera omfattande utskottsdiskussion.

Flera interpellationer väntar på svar, bland annat om social dumpning mellan kommuner (tre separata interpellationer från S), Syriska regimens attacker mot kurder och Sveriges hållning till Västsahara — vilket antyder en händelserik vecka för den ministeriella ansvarsutkrävningen.