Sveriges riksdag återgår till full intensitet veckan 15–21 februari med en konvergens av ansvarsutkrävandemekanismer som sällan ses under en enda parlamentarisk vecka. Tre socialdemokratiska interpellationer om ”social dumpning” mellan kommuner representerar en samordnad offensiv mot regeringens välfärdskredibilitet. Onsdagens årliga utrikespolitiska debatt infaller nio dagar efter att New START-avtalets utgång eliminerade det sista bilaterala kärnvapenkontrollavtalet. Och torsdagens Finanspolitiska rådets rapport, omedelbart följd av statsministerns frågestund utan manuskript, kommer att testa om Kristersson-koalitionens ekonomiska matematik faktiskt håller.
Varför denna vecka är viktig
Tre separata ansvarsutkrävandemekanismer konvergerar: den utrikespolitiska debatten tvingar regeringen att försvara sin internationella hållning; Finanspolitiska rådet ger oberoende granskning av den finanspolitiska trovärdigheten; och statsministerns frågestund tar bort preparerade svar. För en minoritetskoalition som förlitar sig på Sverigedemokraternas stöd utan formellt medlemskap innebär varje tillfälle koalitionshanteringsrisker utöver det sakpolitiska. Samtidigt signalerar Socialdemokraternas samordnade interpellationsoffensiv om social dumpning en ny parlamentarisk strategi som riktar in sig på regeringens mest sårbara inhemska flank.
Social dumpning-offensiven
Tre separata interpellationer inlämnade den 13 februari riktar sig mot civilminister Erik Slottner (KD) om fenomenet ”social dumpning”—kommuner som informellt flyttar utsatta individer till andra kommuner utan adekvat stöd. Socialdemokraten Peder Björks interpellation 2025/26:336 adresserar social dumpning mellan kommuner direkt. Eva Lindhs interpellation 337 kopplar lagen om valfrihetssystem till välfärdsbrottslighet, medan hennes interpellation 338 kräver konkreta åtgärder mot social dumpning.
Strategin är avslöjande. Genom att separera frågan i tre distinkta vinklar—bristande mellankommunal samordning, lagen om valfrihetssystems oavsiktliga konsekvenser och specifika policyåtgärder—tvingar Socialdemokraterna fram flera ministersvar och skapar flera nyhetscykler från ett enda politiskt problem. Lindhs parallella interpellation 334 om samordningsförbundens förutsättningar lägger till en fjärde dimension och ifrågasätter om den institutionella infrastrukturen för att hjälpa samhällets mest utestängda medlemmar systematiskt undergrävs.
För Slottner är utmaningen akut. Marknadsorienterade välfärdsreformer, som den borgerliga koalitionen förespråkar, kan oavsiktligt möjliggöra förflyttning av utsatta befolkningsgrupper. Produktivitetskommissionen, tillsatt av regeringen med Sverigedemokraternas stöd, har dragit långtgående slutsatser om effektivitet och konkurrens i offentlig sektor—slutsatser som oppositionen hävdar skapar perversa incitament för kommuner att exportera sina dyraste sociala ärenden.
Kärnvapenoro: Den utrikespolitiska debatten
Onsdagens årliga utrikespolitiska debatt börjar klockan 09:00 och pågår vanligen större delen av dagen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) presenterar utrikesdeklarationen, men debatten sker mot en bakgrund av exceptionell geopolitisk oro. New START-avtalet löpte ut den 5 februari och eliminerade det sista bilaterala kärnvapenkontrollavtalet mellan USA och Ryssland. Vänsterpartiets riksdagsledamot Håkan Svenneling har ställt skriftlig fråga 2025/26:505 med krav på klarhet om Sveriges position gällande kärnvapenbegränsningar.
Sveriges NATO-identitetstest
Nästan två år efter Sveriges NATO-anslutning i mars 2024 erbjuder debatten det första stora tillfället att bedöma hur medlemskapet har omformat det strategiska tänkandet. Som ny alliansmedlem måste Sverige navigera mellan solidaritet med kärnvapenbeväpnade allierade och sitt historiska engagemang för nedrustning. Kurdfrågan tillför ytterligare komplexitet: interpellation 2025/26:339 om den syriska regimens attacker mot kurder ramar in humanitära skyldigheter som testar regeringens värdegrundsbaserade utrikespolitiska retorik.
Sverigedemokraternas Markus Wiechel har tagit upp den känsliga frågan om FN:s generalsekreterare Guterres gratulationer till Iran (fråga 510) på årsdagen av revolutionen 1979, medan Björn Söder har ifrågasatt svensk och EU-kritik mot Israel (fråga 506) samt Frankrikes krav om att FN:s rapportör för de palestinska territorierna ska avgå (fråga 507). Dessa frågor från regeringens parlamentariska stödparti avslöjar de ideologiska skiljelinjerna som Malmer Stenergard måste navigera.
Andra utrikespolitiska tryckpunkter
USA:s blockad av Kuba (interpellation 340), Sveriges hållning till Västsahara (interpellation 335), och skydd för svenska medborgare som deltar i flottilj till Gaza (interpellation 333) adderar alla lager av komplexitet. Regeringen står under tryck från både vänster och höger i Mellanösternpolitiken, medan stödpartiet driver en tydligt annorlunda linje gällande multilaterala institutioner.
Torsdag: Finanspolitiska rådet och statsministerns frågestund
Torsdagen levererar en dubbel utmaning. Klockan 10:30 håller finansutskottet ett öppet sammanträde för att ta emot Finanspolitiska rådets årsrapport. Detta oberoende organ utvärderar om regeringens finanspolitik är förenlig med överskottsmålet, utgiftstaket och de långsiktiga hållbarhetsmålen. För finansminister Elisabeth Svantesson (M) kommer rapporten i ett läge då regeringen samtidigt har åtagit sig ökade försvarsutgifter, utökad brottsbekämpning och infrastrukturinvesteringar—samtidigt som den lovar finanspolitisk disciplin.
Klockan 14:00 möter statsminister Kristersson statsministerns frågestund, som kräver omedelbara svar på frågor valda av oppositionsledarna. Aktuella interpellationer antyder troliga teman: social dumpning-offensiven kommer säkerligen att vara framträdande, tillsammans med skriftliga frågor om utvisning av tonåringar (fråga 511) från Centerpartiets Niels Paarup-Petersen och granskning av rättsväsendet (fråga 503). De 13 utskottsmötena som föregår frågestunden säkerställer att riksdagsledamöterna anländer med färska policyfrågor.
Utskottsbetänkanden: Den lagstiftande pipelinen
Tio utskottsbetänkanden från den senaste veckan avslöjar bredden i den lagstiftande pipelinen. Socialutskottets betänkande SoU36 om att sända ut statlig personal berör försvar och diplomati. Näringsutskottets handelspolitiska betänkande (NU11) och trafikutskottets betänkande om vägtrafik- och fordonsfrågor (TU9)—som avslår cirka 120 motioner om fossilfria fordon, laddinfrastruktur och vägunderhåll—demonstrerar utskottssystemets filterfunktion.
Civilutskottet har varit särskilt aktivt och producerat betänkanden om ett register för alla bostadsrätter (CU28), planering och byggande (CU19), ersättningsrätt och insolvensrätt (CU15), samt ett förbättrat resegarantisystem (CU10). Det sistnämnda introducerar en kollektiv fond för resenärsskydd—en konsumentvänlig reform som även oppositionspartier kan stödja, vilket ger regeringen en sällsynt tvärsektoriell vinst.
Regeringspropositioner: Reformagendan
Senaste regeringspropositionerna avslöjar prioriteringar över departementsgränserna. Finansdepartementets proposition 2025/26:124 om en europeisk gemensam åtkomstpunkt för finansiell information genomför EU-krav. Proposition 119 om utveckling av makrotillsynsområdet och proposition 118 om tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet speglar spänningen mellan regulatorisk modernisering och minskning av administrativ börda.
Vad man ska följa denna vecka
- Social dumpning-trippeln: Tre samordnade interpellationer (336, 337, 338) riktade mot minister Slottner signalerar en uthållig socialdemokratisk kampanj om välfärdsansvar. Bevaka om regeringen erbjuder konkreta politiska svar eller procedurmässiga avledningar.
- Utrikespolitiska debattens kärnvapendimension: New START-avtalets utgång den 5 februari gör fråga 505 om kärnvapenbegränsningar till den avgörande utrikespolitiska utmaningen. Sveriges position som ny NATO-medlem med nedrustningshistorik skapar en inneboende spänning.
- Finanspolitiska rådets utlåtande: Torsdagens oberoende bedömning av regeringens ekonomiska strategi kommer antingen att bekräfta koalitionens finanspolitiska matematik eller ge oppositionspartierna auktoritativa bevis för budgetmässig inkonsekvens.
- Statsministerns frågestunds dynamik: Efter Finanspolitiska rådets rapport med bara några timmars mellanrum möter Kristersson omanuskripterade frågor vid maximal politisk temperatur.
- Utskottsbetänkandenas votering: Måndagens kammarvoteringar om handelspolitik (NU11) och trafik (TU9) testar koalitionsdisciplinen i teknisk lagstiftning—en användbar barometer för Sverigedemokraternas fortsatta parlamentariska samarbete.