Regeringen lämnar omfattande lagstiftningspaket om försvar, säkerhet och välfärdsreform

Regeringen Kristersson har överlämnat tio propositioner till riksdagen i ett samlat lagstiftningspaket, vilket signalerar en intensifierad politisk offensiv inför valcykeln 2026. Paketet spänner över civilskydd, säkerhet vid allmänna sammankomster, kriminalisering av psykiskt våld, kvalificering till socialförsäkringen och nya migrationsregler för forskare — samtidigt som Socialdemokraterna utmanade EU-minister Jessica Rosencrantz om en hotande 60-procentig ökning av Sveriges EU-avgift.

Försvar och civilskydd i fokus

Den mest strategiskt betydelsefulla propositionen är Prop. 2025/26:142 — Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap, som lagts fram av försvarsminister Carl-Oskar Bohlin (KD). Mot bakgrund av Rysslands fortsatta krig i Ukraina och ett försämrat europeiskt säkerhetsläge stärker förslaget Sveriges ramverk för att skydda civilbefolkningen under väpnad konflikt. Det uppdaterar bestämmelser från kalla krigets tid gällande skyddsrumskapacitet, evakueringsplanering och kommunernas roll i krishantering.

Försvarspropositionen följer på Sveriges NATO-anslutning 2024 och återspeglar regeringens uttalade ambition att höja det totala försvarsanslaget till 2,5 procent av BNP. För ett land som under decennier betonade neutralitet framför beredskap markerar propositionen ytterligare ett steg i vad försvarsanalytiker beskriver som Sveriges mest genomgripande militära och civilförsvarsomvandling sedan andra världskriget.

Allmän säkerhet: Nya befogenheter vid sammankomster

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) presenterade Prop. 2025/26:133 — Stärkt säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, som utökar polisens och arrangörers befogenheter att hantera säkerheten vid stora sammankomster och offentliga evenemang. Förslaget är ett svar på en rad uppmärksammade incidenter under de senaste åren, bland annat koranbränningar som utlöste diplomatiska kriser och väckte frågor om balansen mellan yttrandefrihet och allmän säkerhet.

Justitiedepartementet lade också fram Prop. 2025/26:138 — En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld, som skapar ett fristående brott för mönster av tvångskontroll i nära relationer. Bestämmelsen erkänner att psykiskt våld — inklusive hot, isolering och manipulation — kan vara lika skadligt som fysiskt våld, även när enskilda handlingar faller under befintliga straffrättsliga trösklar.

Välfärdsreform: Kvalificering före tillgång

Den kanske mest politiskt kontroversiella propositionen är Prop. 2025/26:136 — Kvalificering till socialförsäkringen, från socialminister Camilla Waltersson Grönvall (KD). Förslaget inför kvalificeringstider innan invandrare kan få tillgång till Sveriges generösa socialförsäkringssystem — en politik som länge förespråkats av Sverigedemokraterna och motsatts av den vänsterorienterade oppositionen. Reformen återspeglar en bredare europeisk trend att koppla välfärdsrättigheter till bosättningstid och arbetsmarknadsdeltagande.

Regeringen framställer reformen som nödvändig för finansiell hållbarhet och integrationsincitament. Kritiker hävdar att det riskerar att fördjupa ojämlikheten att neka grundläggande socialt skydd till nyanlända invånare och att det kan stå i konflikt med EU:s regler om fri rörlighet. Propositionen kommer att granskas noggrant i utskottet och kommer sannolikt att bli en central fråga i riksdagsdebatterna inför valet.

Migration och forskning: Balans mellan öppenhet och kontroll

Prop. 2025/26:146 — Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander hanterar en separat men relaterad utmaning: Sveriges förmåga att attrahera internationell talang. Förslaget effektiviserar uppehållstillstånd för forskare samtidigt som det inför åtgärder mot missbruk av studietillstånd. Det syftar till att förena regeringens restriktiva migrationslinje med universitetens krav på kvalificerade internationella studenter och forskare som är avgörande för Sveriges innovationsekonomi.

EU-budgetutmaningen

Samtidigt som regeringen drev sin inhemska agenda lämnade Socialdemokraternas riksdagsledamot Matilda Ernkrans in Interpellation 2025/26:357, med krav på svar från EU-minister Jessica Rosencrantz (M) om Sveriges position i förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram (MFF). EU-kommissionens förslag innebär att EU:s sjuårsbudget når cirka 2 000 miljarder kronor — med Sveriges avgift stigande med minst 60 procent.

Ernkrans ställde fyra spetsiga frågor: Hur avser ministern verka för att avgiften inte ökar i den föreslagna omfattningen? Vilka konkreta åtgärder vidtas för att den svenska rabatten bibehålls eller förstärks? Är regeringen beredd att motsätta sig en budgetram med en så kraftig kostnadsökning? Och hur avser ministern agera för att minska budgetens totala omfattning? Finansminister Elisabeth Svantesson har redan förklarat att "pengarna är slut" — ett uttalande som oppositionen använde för att argumentera att dålig ekonomisk styrning lämnat Sverige utan förhandlingsstyrka.

Det fullständiga lagstiftningspaketet