Riksdagen antar vilande grundlagsändringar — valet 2026 avgör om de träder i kraft

Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan

Kommitté: Konstitutionsutskottet

Publicerad: 2026-04-17 00:00:00

Detta betänkande behandlar

Regeringen föreslår att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen.

Regeringens förslag innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan bland annat i en brottsutredande verksamhet inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan.

Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Vad detta innebär: Berör konstitutionella frågor. Konstitutionsutskottet utövar en unik granskningsroll, inklusive årlig granskning av ministrarnas tjänsteutövning och tryckfrihetens skydd. ([HD01KU33])

Läs hela betänkandet: HD01KU33

Tillgänglighetskrav för vissa medier

Kommitté: Konstitutionsutskottet

Publicerad: 2026-04-17 00:00:00

Detta betänkande behandlar

Konstitutionsutskottet (KU) föreslår att riksdagen säger ja till att som vilande anta regeringens förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Att förslaget antas som vilande innebär att riksdagen behöver ta ytterligare ett likalydande beslut i frågan efter nästa riksdagsval.

Regeringens förslag innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen.

De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande

• Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning.
• Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster.
• Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Vad detta innebär: Berör konstitutionella frågor. Konstitutionsutskottet utövar en unik granskningsroll, inklusive årlig granskning av ministrarnas tjänsteutövning och tryckfrihetens skydd. ([HD01KU32])

Läs hela betänkandet: HD01KU32

Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon

Kommitté: Civilutskottet

Publicerad: 2026-04-17 00:00:00

Detta betänkande behandlar

Civilutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över de nuvarande regelverken för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i deras helhet, i syfte att göra det möjligt att hantera dödsbon snabbt och smidigt samtidigt som de berördas intressen värnas. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att göra det möjligt att lämna in bouppteckningar elektroniskt.

I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att bouppteckningar ska kunna lämnas in elektroniskt. Liksom regeringen instämmer även civilutskottet i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att regelverket är gammalt och att det kan vara svårt för den enskilde att sätta sig in i det.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Vad detta innebär: Berör bostadspolitik. Civilutskottets bostadsbetänkanden hanterar en av Sveriges mest ihållande politiska utmaningar. ([HD01CU42])

Läs hela betänkandet: HD01CU42

Ett register för alla bostadsrätter

Kommitté: Civilutskottet

Publicerad: 2026-04-17 00:00:00

Detta betänkande behandlar

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att inrätta ett nytt register för alla bostadsrätter.

I registret ska det bland annat finnas uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrättshavaren, bostadsrättsföreningen och pantsättningar. Det innebär att grundläggande uppgifter om bostadsrätter samlas på ett ställe.

Ett av flera syften med ett nationellt bostadsregister är att göra hanteringen av pantsättningar mer modern och rättssäker. I stället för underrätta bostadsrättsföreningen om en pantsättning ska den registreras. Det innebär att köpare, kreditgivare, mäklare och andra intressenter får tillgång till korrekt information om i vilken utsträckning en bostadsrätt är pantsatt.

Lagändringarna syftar också till att förbättra konsumentskyddet, skapa en mer transparent bostads- och kreditmarknad och förenkla hanteringen av information för myndigheter och marknadsaktörer.

De lagändringar som avser uppbyggnaden av registret föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Övriga lagändringar föreslås börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Vad detta innebär: Berör bostadspolitik. Civilutskottets bostadsbetänkanden hanterar en av Sveriges mest ihållande politiska utmaningar. ([HD01CU28])

Läs hela betänkandet: HD01CU28

Identitetskrav vid lagfart och åtgärder mot kringgåenden av bostadsrättslagen

Kommitté: Civilutskottet

Publicerad: 2026-04-17 00:00:00

Detta betänkande behandlar

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag som ska hindra att regelverket kringgås när hyresrätter ombildas till bostadsrätter.

Förslaget innebär att en lagfartsansökan i fråga om en fysisk person ska innehålla uppgifter om förvärvarens person- eller samordningsnummer. När det gäller juridiska personer ska ansökan innehålla uppgifter om förvärvarens organisationsnummer. Syftet med förslaget är att skapa bättre kontroll över vem som äger en fastighet. Skärpta identitetskrav kan bidra till polisens och andra myndigheters möjligheter att förebygga och bekämpa brott.

Om en bostadsrättsförening vill förvärva ett hyreshus för att ombilda hyresrätter till bostadsrätter ska detta beslutas på en föreningsstämma. Ombildningsbeslutet är bara giltigt om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter som omfattas av förvärvet går med på beslutet. Förslaget innebär att det införs ett krav på att en bostadshyresgäst ska ha varit folkbokförd på en fastighet under minst sex månader närmast före föreningsstämman för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.

Vad detta innebär: Berör bostadspolitik. Civilutskottets bostadsbetänkanden hanterar en av Sveriges mest ihållande politiska utmaningar. ([HD01CU27])

Läs hela betänkandet: HD01CU27

Ett ställföreträdarskap att lita på

Kommitté: Civilutskottet

Publicerad: 2026-04-17 00:00:00

Detta betänkande behandlar

Regeringen vill att stödet för människor som är i behov av en ställföreträdare, det vill säga en god man eller förvaltare, ska bli mer pålitligt. Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att ramarna för den gode mannen eller förvaltarens uppdrag blir tydligare med ett ökat hänsynstagande till den enskildes vilja och ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande. Regeringen föreslår även att en central statlig myndighet ska ansvara för ställföreträdarområdet och att det införs ett nationellt ställföreträdarregister.

Syftet med förslaget är att stärka den enskildes ställning, höja kvaliteten på verksamheten, skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta gode män och förvaltare samt förbättra överförmyndarnas verksamhet.

De flesta av lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2026. Förslaget om ett ställföreträdarregister föreslås börja gälla den 1 januari 2028.

Vad detta innebär: Berör bostadspolitik. Civilutskottets bostadsbetänkanden hanterar en av Sveriges mest ihållande politiska utmaningar. ([HD01CU22])

Läs hela betänkandet: HD01CU22

Slopat krav på introduktionsutbildning för övningskörning

Kommitté: Trafikutskottet

Publicerad: 2026-04-16 00:00:00

Detta betänkande behandlar

Kravet på att gå en introduktionskurs för att börja övningsköra för B-körkort tas bort. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om detta.

Introduktionskursen har sedan 2006 varit obligatorisk för både elever och handledare men slopas nu bland annat på grund av att den inte haft avsedd effekt att förbättra övningskörningens planering, struktur och innehåll.

Lagändringen föreslås börja gälla den 1 augusti 2026.

Vad detta innebär: Berör transportpolitik. Trafikutskottets betänkanden vägleder Sveriges nationella infrastrukturplanering och påverkar direkt långsiktiga investeringsprioriteringar. ([HD01TU16])

Läs hela betänkandet: HD01TU16

Uppsägning av sparandeavtal

Kommitté: Skatteutskottet

Publicerad: 2026-04-16 00:00:00

Detta betänkande behandlar

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att säga upp avtalen om beskattning av inkomster från sparande med Anguilla, Jungfruöarna, Caymanöarna, Montserrat och Turks- och Caicosöarna eftersom den faktiska användningen av sparandeavtalen numera är mycket begränsad.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till att upphäva lagen om avtal om beskattning av inkomster från sparande med Anguilla, Aruba, Caymanöarna, Guernsey, Isle of Man, Jersey, Jungfruöarna, Montserrat, Nederländska Antillerna och Turks- och Caicosöarna.

Vad detta innebär: Berör finanspolitik. Finansutskottets ståndpunkt i finanspolitiska frågor är i regel avgörande – kammaren följer nästan alltid utskottets rekommendation. ([HD01SkU32])

Läs hela betänkandet: HD01SkU32

Permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter

Kommitté: Skatteutskottet

Publicerad: 2026-04-16 00:00:00

Detta betänkande behandlar

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att den tillfälliga skattefriheten för förmån av laddel på arbetsplatsen ska gälla permanent och att avdragsrätten för utgifter för drivmedel för tjänsteresor med förmånsbil utvidgas.

Förslagen syftar bland annat till att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och att gynna arbetsresor med laddbara fordon framför mindre hållbara alternativ.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.

Vad detta innebär: Berör finanspolitik. Finansutskottets ståndpunkt i finanspolitiska frågor är i regel avgörande – kammaren följer nästan alltid utskottets rekommendation. ([HD01SkU23])

Läs hela betänkandet: HD01SkU23

Ett slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning

Kommitté: Socialförsäkringsutskottet

Publicerad: 2026-04-16 00:00:00

Detta betänkande behandlar

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att kravet på anmälan före ansökan om föräldrapenning ska tas bort. Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag att socialförsäkringsbalken i vissa andra delar anpassas till gällande lagstiftning eller rättas.

Syftet är att underlätta och förenkla för föräldrar som ska planera sin föräldraledighet och ansöka om föräldrapenning.

Lagändringen kan också bidra till en mer effektiv administration för Försäkringskassan, som menar att anmälan inte längre fyller någon funktion för kontroll eller handläggning.

Lagändringen om avskaffat krav på anmälan föreslås börja gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar föreslås börja gälla den 31 maj 2026 men tillämpas för tid från och med den 1 januari 2026.

Vad detta innebär: Berör socialförsäkringspolitik. Socialförsäkringsutskottets betänkanden formar Sveriges generella välfärdsmodell, från pensionernas tillräcklighet till sjuk- och föräldraförsäkringens ramar. ([HD01SfU20])

Läs hela betänkandet: HD01SfU20