Sverige sluter nordisk rättspakt och går med i global 6G-säkerhetskoalition

Regeringen har presenterat ett paket av säkerhets- och rättsreformer: en ny nordisk lag om straffrättsligt samarbete, medlemskap i en global 6G-telekommunikationskoalition samt utökade befogenheter för myndigheter att beslagta kriminella tillgångar — en av de mest koncentrerade veckorna av säkerhetspolitiska åtgärder denna riksmötesperiod.

Nordiskt straffrättsligt samarbete: snabbare, bredare, enklare

Den 3 mars föreslog regeringen ny lagstiftning för att effektivisera det gränsöverskridande straffrättsliga samarbetet i Norden. Med regeringens strängare straff och längre fängelsestraff har möjligheten att låta dömda avtjäna straff i sina hemländer blivit allt viktigare.

Förslaget utvidgar det befintliga ramverket på tre viktiga sätt:

Bredare tillämpning — Även frivårdspåföljder med samhällstjänst omfattas, inte bara fängelsestraff.
Snabbare handläggning — Kriminalvården och domstolarna ska hantera överföringsärenden skyndsamt.
Förenklad process — Överföringsbeslut kan inte längre överklagas när den dömde samtycker.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Reformen speglar regeringens bredare rättspolitik: när fler dömda får frihetsstraff måste det nordiska fängelsesystemet fungera som ett integrerat nätverk.

Sverige går med i Global Coalition on Telecommunications

Vid Mobile World Congress i Barcelona meddelade Sverige sitt medlemskap i Global Coalition on Telecommunications (GCOT) och ställde sig bakom koalitionens nya principer för 6G-säkerhet och motståndskraft.

Civilminister Erik Slottner sade: "Sverige ska fortsätta att vara världsledande inom trådlösa system. De gemensamma principer för 6G som Sverige nu är med och lanserar kan fungera som stöd i arbetet med att utveckla säkra och motståndskraftiga 6G-standarder."

Varför 6G-säkerhet är viktigt

Nästa generations mobilnät — 6G — formas av framsteg inom AI, molnteknik, integrerad sensor- och kommunikationsteknik, öppna gränssnitt och konvergensen mellan mark- och satellitbaserade nät. GCOT-principerna har fått stöd från branschledare som Ericsson.

Skärpta regler för utmätning

Regeringen har också föreslagit att fler myndigheter ska kunna bistå Kronofogdemyndigheten vid beslagtagande av kriminella tillgångar. Förutom Polismyndigheten ska Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket kunna omhänderta egendom som påträffas i deras verksamhet.

Ytterligare moderniseringsåtgärder inkluderar e-auktioner för beslag av fastigheter och användning av fastighetsmäklare för bostadsrätter. Skyddet för gäldenärer stärks också: sparande i aktier och värdepappersfonder får samma skydd som bankkonton, och lagen ska uttryckligen kräva att barnets bästa beaktas.

Även dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Åtgärder mot bidragsbrott: förslag presenteras idag

Den 4 mars håller regeringen pressträff klockan 11:30 för att ta emot förslag som syftar till att stoppa bidragsbrott. De fullständiga detaljerna har ännu inte offentliggjorts, men evenemanget signalerar fortsatt fokus på välfärdssystemets integritet.

Ny chef för säkerhetsmyndighet

Regeringen har också utsett ny direktör och chef för Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd, vilket stärker tillsynen av säkerhetsrelaterad verksamhet som påverkar integritetsskyddet — särskilt relevant med tanke på regeringens samtidiga satsning på AI-driven ansiktsigenkänning för polisen.

Att bevaka

Nordisk rättspakt: Riksdagsdebatt om den nya lagen väntas i justitieutskottet (JuU).
6G-standardutveckling: Sveriges deltagande i GCOT formar framtidens telekommunikationssäkerhet.
Utmätningsreformer: De utökade befogenheterna kan väcka frågor om proportionalitet.
Bidragsbrottsförslag: Pressträffen idag klockan 11:30 avslöjar omfattningen av regeringens åtgärdspaket.