Regeringen lämnade i dag proposition 2025/26:150 till riksdagen, som föreslår att polisen ska få använda artificiell intelligens för ansiktsigenkänning i realtid — ett steg som skulle göra Sverige till ett av de första EU-länderna att uttryckligen lagstifta om biometrisk realtidsövervakning för brottsbekämpning.
Vad propositionen innehåller
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) presenterade propositionen, som undertecknades av vice statsminister Lotta Edholm. Förslaget, som remitterats till justitieutskottet (JuU), föreslår en rättslig ram för att polisen ska kunna använda AI-driven ansiktsigenkänningsteknik i realtid i offentliga miljöer.
Propositionen kommer från Justitiedepartementet och innebär en betydande utvidgning av polisens övervakningskapacitet. Den detaljerade lagtexten, som omfattar över 200 sidor, behandlar villkoren för när biometrisk identifiering i realtid får användas, vilka skyddsåtgärder som krävs och vilka tillsynsmekanismer som föreslås.
Nyckelfakta
- Dokument: Proposition 2025/26:150
- Inlämnad: 3 mars 2026
- Departement: Justitiedepartementet
- Hänvisad till: Justitieutskottet
- Undertecknad av: Vice statsminister Lotta Edholm; justitieminister Gunnar Strömmer (M)
EU-kontext: AI-förordningens ramverk
Propositionen kommer mot bakgrund av EU:s AI-förordning, som trädde i kraft 2024 och ställer strikta villkor för biometrisk identifiering i realtid på offentligt tillgängliga platser. EU-förordningen klassificerar sådana system som "högrisk" och förbjuder i allmänhet deras användning, men tillåter snäva undantag för brottsbekämpning i fall som rör allvarlig brottslighet, försvunna personer och överhängande terrorhot.
Sveriges proposition verkar vara utformad för att operationalisera dessa undantag i svensk nationell lagstiftning. Frågan är om det föreslagna ramverket håller sig inom EU:s noggrant dragna gränser eller går utöver dem — en fråga som sannolikt kommer att granskas noggrant av både justitieutskottet och organisationer för medborgerliga fri- och rättigheter.
Det politiska landskapet
Regeringskoalitionen — bestående av Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L), med stöd av Sverigedemokraterna (SD) — har konsekvent prioriterat brottsbekämpning och allmän säkerhet. Propositionen passar in i ett bredare lagstiftningsprogram som inkluderar stärkt säkerhet vid offentliga sammankomster (Prop. 2025/26:133), förstärkt civilskydd vid höjd beredskap (Prop. 2025/26:142) och frihetsberövande påföljder för unga (Prop. 2025/26:132).
Oppositionspartierna, särskilt Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP) och Vänsterpartiet (V), kan förväntas lyfta frågor om proportionalitet, integritet och risken för diskriminerande profilering. Centerpartiet (C) har historiskt sett varit skeptiskt till utvidgade övervakningsåtgärder.
Att bevaka
- Justitieutskottets behandling: Utskottet kommer att hålla utfrågningar och ta in synpunkter — den centrala arenan för saklig granskning
- Överensstämmelse med EU:s AI-förordning: Huruvida det föreslagna ramverket håller sig inom EU:s undantag för biometrisk övervakning
- Civilsamhällets reaktion: Integritetsförespråkare och digitala rättighetsorganisationer förväntas mobilisera
- Partiövergripande dynamik: Om SD:s stöd håller och hur Liberalernas ledamöter förenar säkerhet med sin traditionella ståndpunkt om medborgerliga fri- och rättigheter
- Internationellt prejudikat: Sveriges tillvägagångssätt kan sätta en norm för andra EU-länder som överväger liknande lagstiftning
Även inlämnat i dag
AI-propositionen var inte den enda betydande lagstiftningsåtgärden den 3 mars. Regeringen lämnade också:
- Prop. 2025/26:148 — Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordon
- Prop. 2025/26:149 — Legitimation och behörighet i den tioåriga grundskolan
- Prop. 2025/26:109 — Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar
- Skr. 2025/26:156 — Riksrevisionens rapport om IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården
- Skr. 2025/26:153 — Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser
Finansutskottet publicerade också i dag sitt betänkande FiU36, som föreslår godkännande av nya bolåneregler som höjer bolånetaket från 85 % till 90 % och tar bort det skärpta amorteringskravet. Debatt och omröstning om betänkandet är planerad till den 4 mars.
Konsekvenser
Om propositionen antas skulle det innebära en vattendelare för svenskt polisarbete och digitala rättigheter. Balansen mellan allmän säkerhet och personlig integritet — en spänning som löper genom mycket av den nuvarande regeringens lagstiftningsprogram — är ingenstans mer påtaglig än vid användningen av AI-driven övervakning.
Riksdagens hantering av detta lagförslag kommer att följas noggrant både nationellt och i hela Europa. Som det första stora EU-landet att föreslå omfattande nationell lagstiftning om polisens användning av AI-ansiktsigenkänning i realtid kan Sverige sätta mallen — på gott och ont — som andra länder sedan följer.