Försvarets radioanstalt (FRA) har uppmanat energisektorn att öka sin vaksamhet mot cyberattacker efter att en aktör med koppling till främmande makt har identifierats som ett misstänkt hot mot energiinfrastrukturen i hela Norden.
Hotet
TV4 rapporterade i veckan att en hotaktör med koppling till främmande makt misstänks ligga bakom hot mot energisektorn i hela Norden. Hotaktören ska ha gått ut med en tidsfrist innan man slår till. Svenska myndigheter tillbakavisar att det skulle finnas något specifikt hot mot de svenska energisystemen, men FRA — Sveriges signalunderrättelsetjänst — uppmanar till ökad vaksamhet.
"Just nu finns det anledning att ha ökad vaksamhet i den sektorn. Det går inte att utesluta att cyberhotsaktörer kan angripa energisektorn även i Sverige", säger FRA.
Varningen kommer efter cyberattacker mot Polens energisektor i slutet av december 2025. Energiminister Ebba Busch (KD) bekräftade på X att energisektorn "sedan länge" är identifierad som en måltavla för hot och attacker, och hänvisade till en tidigare hackerattack mot Svenska Kraftnät.
Den skriftliga frågan
Som svar inlämnade Sverigedemokraternas riksdagsledamot Björn Söder en skriftlig fråga (2025/26:557) till försvarsminister Pål Jonson (M) den 2 mars 2026, där han frågar om ministern är beredd att vidta åtgärder för att återskapa en modern motsvarighet till det tidigare driftvärnet — en militär organisation som verkade från 1944 till 2005 som en del av hemvärnet, med uppgift att skydda myndigheters och företags anläggningar.
Söders fråga bygger på Försvarsberedningens rapporter från 2023 och 2024 (Kraftsamling, Ds 2023:34, och Stärkt försvarsförmåga, Ds 2024:6), som båda flaggade för behovet av att överväga att återskapa en modern version av driftvärnet för skydd av samhällsviktig infrastruktur. Försvarsberedningen noterade att "flera myndigheter har aktualiserat frågan om att återskapa en modern motsvarighet till det tidigare driftvärnet för skydd och bevakning av samhällsviktig infrastruktur".
Kontext och betydelse
Frågan kommer vid en tidpunkt då Sveriges säkerhetsläge granskas intensivt. Som ny NATO-medlem integrerar Sverige sina försvarsförmågor inom alliansen, samtidigt som man adresserar sårbarheter i civil infrastruktur. Konflikten i Ukraina har visat hur energisystem är primära mål i hybridkrigföring — Ryssland har systematiskt attackerat ukrainsk energiinfrastruktur under hela kriget.
Driftvärnskonceptet representerar ett unikt svenskt tillvägagångssätt för infrastrukturskydd: en militär enhet inbäddad i kritiska verksamheter, enbart auktoriserad för försvaret av dessa specifika anläggningar. Nedläggningen 2005 speglade den fredsvinst som följde efter kalla krigets slut; dess potentiella återupplivande understryker hur dramatiskt säkerhetslandskapet har förändrats.
Också idag i riksdagen
Miljö- och jordbruksutskottet (MJU) publicerade sitt klimatpolitiska betänkande (MJU16), som behandlar EU:s utsläppshandel, den sociala klimatfonden och Sveriges åtaganden under ansvarsfördelningsförordningen. Sveriges sociala klimatplan — den första som godkänts av EU-kommissionen — inkluderar en elbilspremie riktad till hushåll med lägre inkomster i områden med dålig tillgång till kollektivtrafik. Betänkandet går vidare till kammardebatt och omröstning.
Viktiga punkter att bevaka
- Försvarsminister Jonsons svar förväntas senast 11 mars 2026
- Om regeringen signalerar beredskap att återskapa infrastrukturförsvarsenheter
- FRA:s utvecklande hotbedömning för nordisk energiinfrastruktur
- Klimatbetänkandets (MJU16) debatt och omröstning