Sveriges regering står inför en kritisk vecka där EU-försvarspolitik och Ukrainastöd dominerar den internationella agendan, samtidigt som oppositionen intensifierar sin granskning av ministrar i frågor som spänner från fotbollsagenters kostnader till skattebekämpning. Veckan som inleddes med försvarsminister Pål Jonsons (M) konsultation i EU-nämnden kulminerar med statsminister Ulf Kristerssons (M) resa till Bryssel för ett informellt EU-toppmöte – medan tre färska skriftliga frågor exponerar regeringens sårbarhet på inhemska policyfrågor.
Varför Denna Vecka Spelar Roll
Denna vecka markerar ett avgörande ögonblick i Sveriges EU-engagemang kring försvarspolitiken. Med Ukraina fortfarande i fokus tre år efter invasionen, står svensk försvarsindustri och innovationskapacitet i centrum för EU:s försök att bygga en hållbar säkerhetsstrategi. Samtidigt tvingas regeringen hantera växande parlamentarisk kontroll över inhemska frågor – en påminnelse om att även i tider av internationell kris, kräver väljarna svar på dagliga angelägenheter.
EU-Försvarsagendan: Sverige i Centrum för Innovationsdebatt
Fredag den 6 februari sammanträder EU-nämnden för att höra försvarsminister Pål Jonson (M) rapportera tillbaka från försvarsministrarrådet den 1 december 2025 och konsultera inför nästa rådsmöte den 11 februari i Bryssel. Kärnan i konsultationen: EU:s stöd till Ukraina genom försvarsinnovationssamarbete.
Enligt EU-nämndens dagordning kommer diskussionen att fokusera på hur EU kan fördjupa sitt samarbete kring försvarsinnovation – ett område där svenska företag som Saab och deras drönarteknik har varit framstående. Frågan är inte endast teknisk: den rör hur EU ska balansera nationell försvarsindustri med gemensamma upphandlingsmekanismer, och hur innovationspengar ska fördelas mellan medlemsstater.
Nordisk Vinkel: Sveriges Roll som Innovationsmotor
Sveriges position är strategiskt gynnsam. Som ett av få EU-länder med en vital försvarsindustri – och som nytt NATO-medlem sedan 2024 – kan Sverige forma diskussionen om hur EU:s försvarsfond ska prioritera innovationsprojekt. Men ministerrådets utfall den 11 februari kommer även att avslöja spänningar mellan stora medlemsstater som Frankrike och Tyskland, som kämpar om inflytande över EU:s försvarsindustripolitik.
Det informella toppmötet den 12 februari, där stats- och regeringschefer samlas utan formella beslutsbefogenheter, erbjuder ett tillfälle för Sverige att positionera sig som pragmatisk mellanhand. Historiskt har informella toppmöten fungerat som arenor där verkliga förhandlingar sker bortom diplomatiskt protokoll – en dynamik som gynnar mindre länder med starka argumentationspositioner.
Ukrainastöd: Från Akut Hjälp till Långsiktig Strategi
Tre år efter Rysslands fullskaliga invasion har EU:s stöd till Ukraina övergått från akut ammunition och vapen till strukturerat uppbyggnadssamarbete. Försvarsinnovationsagendan reflekterar denna förskjutning: EU söker nu mekanismer för att integrera ukrainsk försvarsindustri i europeiska leveranskedjor, samtidigt som man förbereder för en potentiell långvarig konfrontation med Moskva. För Sverige innebär detta både affärsmöjligheter och säkerhetspolitiska åtaganden.
Statsministerns Bryssel-Test: Öppet Sammanträde Signalerar Transparens
Måndagen den 10 februari markerar en ovanlig händelse: ett öppet EU-nämndsammanträde där statsminister Ulf Kristersson (M) informerar och konsulterar inför det informella ledartoppmötet den 12 februari. Öppna sammanträden är sällsynta i EU-nämnden, som vanligtvis arbetar bakom lyckta dörrar. Beslutet att göra detta möte offentligt tyder på regeringens ambition att demonstrera transparens kring svensk EU-politik – eller möjligen att hantera intern parlamentarisk press om större insyn i EU-förhandlingar.
Toppmötets agenda är ännu inte offentligt bekräftad, men informella toppmöten brukar fokusera på strategiska frågor som kräver konsensus snarare än formella beslut. Troliga teman inkluderar EU:s försvarspolitiska positionering efter det amerikanska presidentvalet 2024, relationer med Kina, och den pågående debatten om EU:s institutionella reformer inför en möjlig utvidgning till Balkan och Ukraina.
Svensk EU-Ledarskapsambition
För Kristersson är toppmötet ett tillfälle att stärka Sveriges profil som en pålitlig EU-partner efter de ibland turbulenta åren under den förra regeringen. Som nytt NATO-medlem men långvarigt EU-medlemsland (sedan 1995) har Sverige en unik position: militärt alliansfri historia kombinerad med modern säkerhetspolitisk realism. Detta kan göra Sverige till en trovärdig röst i debatter om EU:s autonoma försvarskapacitet utan att provocera atlanticister som Polen eller Baltikum.
Det öppna sammanträdet ger också opposition och civilsamhälle möjlighet att i realtid granska regeringens ställningstaganden – en praktik som ligger i linje med svenska transparenstraditioner men som står i kontrast till den ofta ogenomskinliga EU-diplomatin.
Ministerskapets Ansvarsskyldighet: Tre Frågor, Tre Ministrar, Ett Mönster
Samtidigt som regeringen navigerar EU:s försvarspolitik, intensifierar oppositionen sin granskning på hemmaplan. Tre skriftliga frågor inlämnade den 6 februari exponerar regeringens sårbarhet över ett brett spektrum av policyfrågor:
1. Fotbollsagenternas Skatteparadis
Socialdemokraten Lars Isacsson ställer en skriftlig fråga (HD11473) till justitieminister Gunnar Strömmer (M) om den svenska fotbollsindustrins agentavgifter – som enligt internationell data är bland de högsta i världen. Frågan pekar på behovet av ökad transparens och potentiellt nya regleringsmekanismer för en bransch där stora pengar rör sig utan tydlig tillsyn.
Isacssons fråga är inte enbart om fotboll: den rör principen om hur Sverige reglerar internationella marknader där nationell lagstiftning möter global kapitalmobilitet. Fotbollsagenter opererar ofta över gränser, vilket gör skatteuppbörd och tillsyn komplicerad – en problematik som återspeglar bredare utmaningar inom digital ekonomi och tjänstehandel.
2. Bältros-Vaccination för Äldre: En Folkhälsofråga
En andra skriftlig fråga (HD11472), även från socialdemokraten Karin Sundin, riktar sig till socialminister Jakob Forssmed (KD) om vaccination mot bältros för personer över 65 år. Bältros, en smärtsam virussjukdom som drabbar uppskattningsvis 35 000 svenskar årligen, kan förebyggas med vaccination – men är inte inkluderad i det nationella vaccinationsprogrammet.
Frågan ställer regeringen inför ett klassiskt folkhälsodilemma: kostnadseffektivitet mot förebyggande vård. Vaccinationen kostar några tusen kronor per person, men kan spara samhällsekonomiska kostnader i form av sjukvårdsbesök och långvarig smärtvård. Socialdemokraternas fråga är strategiskt timad: med en åldrande befolkning och ökade vårdkostnader, sätter den press på regeringen att demonstrera prioritering av äldres hälsa.
3. Skattebrottslighet och Arbetsmarknadskriminalitet
Den tredje skriftliga frågan (HD11471), från socialdemokraten Leif Nysmed till finansminister Elisabeth Svantesson (M), fokuserar på Skatteverkets befogenheter att bekämpa skattebrott kopplat till arbetsmarknadskriminalitet. Nysmed efterfrågar stärkta verktyg för Skatteverket att agera mot systematisk skattesmitning – ett område där Sverige länge kämpat med organiserad brottslighet inom byggsektorn och restaurangbranschen.
Detta är särskilt känsligt för en borgerlig regering som traditionellt varit skeptisk mot utökade myndighetsbefogenheter. Moderaterna har historiskt betonat skattesänkningar och förenklad byråkrati, men stöter nu på ett problem: utan effektiv skatteuppbörd, undermineras både statsfinanser och rättvisa mellan laglydiga företag och skattesmitare. Nysmeds fråga tvingar Svantesson att balansera sitt partis ideologiska position mot praktiska nödvändigheter.
4. Totalförsvarets Värnpliktiga: Rättigheter och Villkor
Till skillnad från de skriftliga frågorna, representerar vänsterpartisten Hanna Gunnarssons interpellation (HD10328) till försvarsminister Pål Jonson en mer formell parlamentarisk granskning. Interpellationer kräver muntlig debatt i kammaren, vilket ger större synlighet. Gunnarssons fråga om totalförsvarets värnpliktigas rättigheter och villkor kommer i ett läge där Sverige expanderar sina försvarsinsatser efter NATO-medlemskapet.
Frågan rör arbetsmiljö, ekonomisk kompensation och juridiska rättigheter för värnpliktiga som kallas in i fredstid för utbildning och beredskap. Med återinförandet av allmän värnplikt 2018 och dess gradvis ökande omfattning, har frågor om värnpliktigas situation blivit alltmer aktuella – särskilt bland unga väljare som direkt påverkas.
Ett Mönster av Parlamentarisk Press
De tre skriftliga frågorna och interpellationen bildar ett mönster: oppositionen använder parlamentariska verktyg för att systematiskt granska regeringens hantering av frågor där den är ideologiskt eller praktiskt sårbar. Fotbollsagenter, äldrevård, skattebekämpning och värnpliktiga – varje fråga berör olika väljargrupper och exponerar spänningar inom regeringskoalitionen mellan Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Vad Man Ska Följa Nästa Vecka
- Fredag 6 feb: EU-nämndens konsultation med försvarsminister Jonson. Fokusera på svensk position om försvarsinnovationsfinansiering och Ukrainastöd. Kommer Sverige driva en nordisk koalition tillsammans med Finland och Danmark?
- Tisdag 10 feb: Öppet EU-nämndsammanträde med statsminister Kristersson. Vilka prioriteringar för det informella toppmötet kommuniceras offentligt? Hur svarar opposition på regeringens EU-strategi?
- Onsdag 11 feb: EU:s försvarsministrarråd i Bryssel. Utfallet avslöjar om Sverige lyckades påverka agendan. Titta efter offentliga uttalanden från Jonson efter mötet.
- Torsdag 12 feb: Informellt EU-ledartoppmöte. Även om inga formella beslut fattas, signalerar resultatet EU:s riktning på försvar, Ukraina och institutionella reformer. Kristerssons positionering kommer påverka Sveriges framtida inflytande.
- Kommande veckor: Ministersvar på de tre skriftliga frågorna. Hur hanterar Strömmer, Forssmed och Svantesson oppositionens kritik? Kommer svaren tillfredsställa riksdagen, eller leda till uppföljningsfrågor och potential utskottsgranskning?
Datakällor och Metodologi
Denna artikel baseras på officiella riksdagsdokument från riksmöte 2025/26: EU-nämndens sammanträde HDA3EUN24, kammarsammanträde HD0I70, skriftliga frågor HD11473, HD11472, HD11471, och interpellation HD10328. All information är verifierad från Riksdagens officiella databas tillgänglig via riksdag-regering-mcp.