Säkerhetspaket möter parlamentariskt motstånd
Den mest omdebatterade propositionen är proposition 2025/26:95 om säkerhetsförvaring—ett system för tidsobestämd frihetsberövande av farliga brottslingar som redan avtjänat sitt straff. Centerpartiet och Miljöpartiet lade den 6 februari fram motion 2025/26:3901-3902 med tydlig opposition mot regeringens förslag, vilket väcker frågor om Europakonventionens bestämmelser om personlig frihet.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) driver samtidigt två sammanflätade propositioner om fastighetstransaktioner som direkt adresserar nationell säkerhet och organiserad brottslighet. Proposition 2025/26:105 inför säkerhetsskydd vid överlåtelse av fast egendom—ett system där strategiska fastigheter nära känsliga anläggningar kan blockeras av säkerhetsskäl. Detta kompletteras av proposition 2025/26:106 som kräver identitetsverifiering vid lagfart för att förhindra att kriminella nätverk tvättar pengar genom fastighetsköp.
Sammantaget utgör dessa tre propositioner regeringens "lag och ordning"-profil inför valrörelsen. Men motståndet från Centerpartiet och Miljöpartiet—som båda sitter i riksdagens justitieutskott—signalerar att säkerhetsförvaring kommer möta tuff granskning när utskottet sammanträder under mitten av februari. Experthöringar är väntade, med särskilt fokus på Europadomstolens praxis om preventiv frihetsberövande.
Finansiell tillsyn: Sverige skärper efter Basel-standard
Finansminister Niklas Wykman (M) och statsminister Ulf Kristersson lade den 5 februari fram proposition 2025/26:119, "Utveckling av makrotillsynsområdet", som moderniserar Sveriges regelverk för att förebygga systemrisker i banksektorn. Propositionen följer internationella Basel-standarder som utvecklats efter finanskrisen 2008 och ger Finansinspektionen utökade befogenheter att införa kontracykliska kapitalbuffertar när kreditrisker ökar.
För svenska medborgare innebär detta potentiellt strängare bolåneregler vid överhettade fastighetsmarknader. Makrotillsyn handlar om att identifiera risker innan de blir systemhotande—ett proaktivt synsätt som skiljer sig från den reaktiva tillsyn som rådde före 2008. Sveriges finanssektor är särskilt exponerad mot fastighetsrisker: bostadslån utgör cirka 65 procent av bankernas utlåning till hushåll, en av världens högsta andelar.
Parallellt lades proposition 2025/26:107 fram den 3 februari—"Modernisering av Skatteverkets kontrollverktyg"—som ger myndigheten AI-drivna analysverktyg för att upptäcka skattefusk. Detta väcker integritetsfrågor som riksdagens finansutskott (FiU) måste balansera: hur mycket digital övervakning är proportionerlig i kampen mot skattebrott? Danmarks aggressiva skatteuppbörd—där Skat använder omfattande dataanalys—har kritiserats av GDPR-tillsynsmyndigheter men har samtidigt höjt skatteintäkterna med uppskattningsvis 2,3 miljarder kronor årligen.
Klimatomställning: EU-direktiv och cirkulär ekonomi
Klimat- och näringslivsdepartementet levererade två propositioner första veckan, båda med fokus på Sveriges gröna omställning men med olika utmaningar.
Proposition 2025/26:118, "Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet", implementerar EU:s förnybartdirektiv (RED III) och strömlinjeformar tillståndsprocessen för vind- och solkraftsprojekt. Näringsminister Andreas Carlson måste balansera två motstridiga krav: snabbare tillstånd för att nå EU:s 2030-mål (Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion) och respekt för kommunal autonomi och lokalsamhällen som ofta motsätter sig vindkraft.
Sverige ligger relativt väl till internationellt—omkring 60 procent av energiproduktionen är redan förnybar, jämfört med EU-genomsnittet på 32 procent—men utbyggnadstakten måste fördubblas för att möta elektrifieringen av transportsektorn och industrin. Tillståndstider för vindkraft varierar idag mellan 3-7 år; direktivet kräver maximal handläggningstid på 24 månader för prioriterade projekt.
Den andra klimatpropositionen, 2025/26:108, "Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning", driver cirkulär ekonomi genom utökat producentansvar. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), tidigare förbundsordförande för Liberala ungdomsförbundet (LUF), verkar bygga ett miljöpolitiskt arv inom sitt parti. Propositionen höjer återvinningsmålen till 65 procent för kommunalt avfall senast 2030 (från nuvarande 50 procent) och kräver att producenter betalar för hela livscykeln av sina produkter.
Detta är en EU-harmoniserad reform—flera medlemsstater har redan infört liknande system—men svensk implementering utmärks av omfattande konsultation med näringslivet. Industrin har varnat för kostnadsökningar som kan försämra konkurrenskraften, medan miljöorganisationer hävdar att målen fortfarande är för lågambitionerade jämfört med Nederländerna (75 procent återvinning) eller Tyskland (69 procent).
Kulturkamp och språkkrav: Koalitionens spänningar
Två mindre uppmärksammade men politiskt laddade frågor avslöjar spänningar inom regeringsunderlaget. Vänsterpartiet lade den 4 februari fram motion 2025/26:3900 som svar på proposition 2025/26:93, "Ett språkkrav inom äldreomsorgen". Medan V:s Jonas Sjöstedt principiellt stöder svenska språkkrav för vårdpersonal, kräver partiet ökad statlig finansiering av språkutbildning för redan anställd personal. Detta speglar en grundläggande spänning i integrationsdebatten: krav utan resurser kan skapa arbetskraftsbrist i en sektor som redan lider av personalkriser.
Nordiska jämförelser visar varierande metoder: Norge kräver B2-nivå (flytande konversation) för vård- och omsorgspersonal och erbjuder arbetsgivarna 85 procents bidrag för språkutbildning. Danmark inför samma krav 2027 men utan statsbidrag, vilket kritiserats av fackföreningar. Sveriges föreslagna modell liknar Danmarks—ett krav utan adekvat finansiering—vilket V hävdar kan förvärra personalbrist i kommuner med höga invandrarbosättningar.
En annan kulturkonflikt framträdde genom interpellation 2025/26:271 från SD:s Markus Wiechel om "traditionella luciafiranden i skolan". Utbildningsminister Lotta Edholm (L) måste navigera mellan SD:s krav på att stärka svensk kulturell tradition och lärarnas pedagogiska autonomi. Interpellationen—som bevakas internationellt som symbol för Europas kulturella självhävdelse kontra mångkulturell inkludering—visar SD:s växande inflytande på regeringens kulturpolitiska agenda trots att partiet formellt stöder regeringen utifrån utan ministerposter.
Parlamentarisk kalender: Vad händer härnäst?
Mitten av februari (10-21 februari): Justitieutskottet håller utfrågningar om säkerhetsförvaring med deltagande från rättssäkerhetsexperter, psykiatrer och konstitutionsrättsliga forskare. Centerpartiets Alice Teodorescu Måwe och Miljöpartiets juridiska talesperson förväntas leda oppositionsförhöret. Samtidigt behandlar finansutskottet makrotillsynspropositionen—sannolikhet för enig riksdag är hög eftersom finansiell stabilitet är ett partöverskridande intresse.
Slutet av februari/Början av mars: Voteringar väntas i flera propositioner. Fastighetssäkerhetslagarna (prop 105-106) har bred uppslutning—även Socialdemokraterna stöder åtgärder mot rysk fastighetsuppköp nära Försvarsmaktens anläggningar. Klimatpropositionerna förväntas också passera, om än med reservationer från V och MP om ambitionsnivån.
Mars-april agenda: Vårbudgeten börjar diskuteras, med särskilt fokus på försvarsanslaget (Sverige ökar försvarsutgifterna till 2,5 procent av BNP senast 2028, i linje med NATO-krav). EU:s lagstiftningsagenda efter Europaparlamentsvalet 2024—där Sverige har 21 ledamöter—fortsätter att forma partiretoriken, speciellt för MP och C som kämpar nära riksdagsspärren på 4 procent i hemmaopinionen.
Riksdagsvalet 14 september 2026: Koalitionen (M-KD-L, med stöd av SD) har en knapp majoritet—176 mandat av 349. Varje votering är potentiellt avgörande. Socialdemokraterna leder i opinionsmätningar (31,2 procent i senaste Novus-mätningen), medan regeringspartierna sammanlagt når 46,8 procent inklusive SD (17,5 procent). Det hindrar att någon av blocken för närvarande har egen majoritet, vilket gör Centerpartiet—som varken tillhör vänster- eller högerblocket—till potentiellt vågmästarparti.
Strategisk analys: Förvalörelsepositionering pågår
Regeringens februarioffensiv är tydligt valkampsinriktad. Säkerhetsteman—från säkerhetsförvaring till fastighetskontroller—adresserar SD:s kärnväljare och neutraliserar oppositionens kritik om att regeringen är svag på brottslighet. Den finansiella tillsynen signalerar ansvarsfull ekonomisk förvaltning och stabilitet mitt i europeiska bankoro (Deutsche Banks turbulens och italienska småbankers kollaps skapar nervositet). Klimatpropositionerna visar handlingskraft på miljö—ett område där regeringen historiskt är svag—utan att utmana näringslivets intressen.
Opposition positionerar sig olika:
- Socialdemokraterna: Kritiserar säkerhetsförvaringslagen som rättssäkerhetshot men undviker att framstå som mjuk mot brottslighet. Fokuserar istället på välfärdsfrågor—undersköterskornas löner, sjukvårdsköer, skolresultat—där regeringen är sårbar.
- Vänsterpartiet: Kräver mer ambitiösa klimatmål och kritiserar regeringens näringslivsvänlighet. Deras språkkravsmotioner försöker vinna arbetarröstare som är oroliga för lönedumpning samtidigt som de inte vill framstå som invandringskritiska.
- Centerpartiet och Miljöpartiet: Samarbetar oväntat om civilrättsliga frågor (säkerhetsförvaring) trots djupt skilda ståndpunkter om ekonomi. Detta är en pragmatisk allians inför hotet om att båda partierna riskerar att åka ur riksdagen.
Internationella jämförelser: Sveriges väg
Sverige är inte ensamt om att strama åt säkerhetslagstiftning. Danmark införde 2022 utvisning till tredjeland för asylsökande, och Nederländerna diskuterar liknande säkerhetsförvaringsregler som Sverige. Men nordisk rättstradition har historiskt värnat personlig frihet högt—högre än kontinentaleuropeisk rätt—vilket gör att säkerhetsförvaringslagen representerar en principiell förskjutning.
På finansområdet ligger Sverige i framkant internationellt. Basel III-standarderna implementerades tidigt, och svenska banker har högre kapitaltäckning än EU-kravet (svenska storbanker: 18-20 procent, EU-minimum: 12 procent). Detta har gjort svensk finanssektor robust men också mindre benägen att ta risker—och därmed mindre villig att låna ut till småföretag. Makrotillsynslagen kan adressera detta genom att ge Finansinspektionen verktyg att kalibrera regler dynamiskt baserat på riskbild.
I klimatfrågan är Sverige världsledande på förnybar energi men släpar efter på transporter och industri. Norges elektrifiering av bilar—85 procent av nyregistrerade bilar 2025 var elbilar—visar vad som är möjligt med aggressive incitament (norsk bonus-malus-system ger upp till 500 000 kr i stöd för elbilar). Sveriges nuvarande system är mer återhållsamt, vilket förklarar att endast 58 procent av nyregistreringarna 2025 var elbilar.
Slutsats: En avgörande vår före valet
De kommande sex månaderna är kritiska för Sveriges politiska riktning. Regeringen försöker utnyttja parlamentarisk tid för att få igenom sitt lagstiftningsprogram innan valrörelsen intensifieras på sensommaren. Oppositionspartierna måste samtidigt balansera mellan konstruktiv opposition—att visa regeringsduglighet—och tydlig kontrast för att vinna väljare.
Nyckelfrågor att bevaka:
- Kommer Centerpartiet och Miljöpartiet att blockera säkerhetsförvaring? Detta kan utlösa minoritetsregering om regeringen tvingar fram en förtroendeomröstning.
- Hur reagerar finansmarknaderna på makrotillsynslagen? Internationella investerare betraktar nordiska banker som säkra, men striktare regler kan höja lånekostnaderna.
- Kan regeringen leverera snabbare tillstånd för förnybar energi utan att alienera landsbygdsväljare som motsätter sig vindkraft?
- Hur utnyttjar SD sitt informella inflytande över regeringen? Deras stöd är nödvändigt för regeringens överlevnad, men öppet samarbete skadar M, KD och L:s moderata profil.
Svenska väljare står inför ett tydligt vägval i september: fortsätta med en höger-konservativ koalition som prioriterar säkerhet, finansiell stabilitet och företagsvänlig miljöpolitik—eller återvända till socialdemokratisk ledning med fokus på välfärd, klimatambitioner och arbetarskydd. Februaris intensiva lagstiftningsagenda ger en försmak på argumenten som kommer dominera valrörelsen.