Regeringens policy-offensiv: Sex propositioner signalerar våragendan

Stockholm — Den svenska regeringen har inlett februari med en propositionsoffensiv som tecknar en tydlig bild av koalitionens prioriteringar inför vårens riksdagsarbete. Sex propositioner inlämnade mellan 3 och 5 februari 2026 spänner över finansiell stabilitet, klimatpolitik och nationell säkerhet—en policyportfölj som återspeglar både inhemska utmaningar och internationella krav.

De sex förslagen, som tillsammans involverar tre departement och fem ministrar, kommer att prövas av riksdagens utskott under de kommande veckorna. Propositionerna rör makrotillsyn, förnybar energi, avfallshantering, skattemodernisering och två separata fastighetssäkerhetsåtgärder. Tidpunkten—mitt i riksmötesperioden 2025/26—antyder att regeringen bygger momentum inför den politiska våren.

Koalitionens agenda tar form

Det senaste årets svenska politik har präglats av den fyrapartikoalition som bildades efter Tidöavtalet: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Februaris propositioner ger en ögonblicksbild av hur denna allians prioriterar—med tydlig betoning på ekonomisk kontroll, miljöanpassning till EU-direktiv och säkerhetspolitiska åtstramningar.

Internationellt sker detta mot bakgrund av en europeisk ekonomi som fortfarande navigerar inflationstryck och geopolitiska osäkerheter. Sveriges roll i NATO och ökad säkerhetsfokus—särskilt gällande fastighetstransaktioner—återspeglar en tid av höjd beredskap. Samtidigt driver EU:s gröna giv på förnybar energi och cirkulär ekonomi fram nationell lagstiftning.

Finansiell tillsyn och skattekontroll: Modernisering av ekonomisk övervakning

Makrotillsyn stärks efter finansiella turbulenser

Finansminister Niklas Wykman (M) lade den 5 februari fram proposition 2025/26:119 om utveckling av makrotillsynsområdet. Förslaget innebär förstärkning av Finansinspektionens befogenheter att övervaka systemrisker i finanssystemet—en reaktion på de spänningar som uppdagades under 2023-2024 års bankoro.

Propositionen föreslår nya verktyg för att identifiera och motverka bubblor på fastighetsmarknaden, liksom förbättrad övervakning av icke-banksfinansiärer (så kallade "skuggbanker"). Förslaget ligger i linje med Europeiska centralbankens rekommendationer och Baselkommitténs riktlinjer.

Vad som står på spel: Sveriges finansiella stabilitet har varit en stolthet sedan 1990-talskrisen, men snabb kreditexpansion och höga hushållsskulder har väckt oro. Enligt IMF låg svenska hushållens skuldsättning på 188 procent av disponibel inkomst 2025—bland de högsta i OECD. Makrotillsynen blir därmed ett verktyg för förebyggande kontroll.

Skatteverket får moderniserade kontrollverktyg

Tre dagar tidigare, den 3 februari, presenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) proposition 2025/26:107 om modernisering av Skatteverkets kontrollverktyg. Förslaget ger myndigheten utökad tillgång till digital data, inklusive banktransaktioner och e-handelsuppgifter, för att bekämpa skatteflykt och svartarbete.

Tekniken inkluderar maskininlärningsalgoritmer för att identifiera avvikande mönster och automatiserad datamatchning mellan olika register. Skatteverket uppskattar att åtgärderna kan öka skatteintäkterna med 2-3 miljarder kronor årligen genom minskad felrapportering och undandragande.

Integritetsfrågan: Oppositionen har redan signalerat oro för integritetsintrång. Socialdemokraternas skattepolitiske talesperson varnade för "massövervakning av vanliga svenskar" och krävde starkare rättssäkerhetsgarantier. Liberalerna inom koalitionen förväntas förhandla om begränsningar.

Analys: Sammantagna representerar de två propositionerna en modernisering av Sveriges ekonomiska övervakning—från makronivå (systemrisk) till mikronivå (individuell skattebetalare). Detta mönster syns i hela Europa, där digitalisering möter finansiell kontroll. Frågan är om riksdagen kommer kräva starkare skydd för medborgerliga rättigheter.

Grön omställning: Förnybar energi och avfallsreform

EU-direktiv driver förnybar energitillstånd

Klimat- och näringslivsminister Andreas Carlson (KD) lade den 5 februari fram proposition 2025/26:118 om tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet. Förslaget implementerar EU:s reviderade direktiv om förnybar energi (RED III), som kräver snabbare tillståndsprövning för sol-, vind- och vätgasprojekt.

Konkret innebär propositionen att tillståndstider för vindkraft ska halveras från nuvarande 3-5 år till maximalt 2 år, genom parallell prövning av miljö- och byggtillstånd. För solenergi införs en "snabbspår"-procedur där projekt under 1 MW beviljas tillstånd inom 3 månader.

Målen: Sverige har åtagit sig att öka andelen förnybar energi från 66 procent (2025) till 80 procent senast 2030—en del av EU:s klimatmål. Men utbyggnadstakten har släpat efter, särskilt för vindkraft till havs där tillståndsprocesserna blivit en flaskhals. Propositionen är ett försök att undanröja byråkratiska hinder.

Cirkulär ekonomi: Avfallsreformering

Samma dag (3 februari) presenterade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) proposition 2025/26:108 om reformering av avfallslagstiftningen. Förslaget är Sveriges genomförande av EU:s reviderade avfallsdirektiv, som syftar till en cirkulär ekonomi med minskad deponering och ökad återvinning.

Nyckelåtgärder inkluderar:

• Producentansvar utökas: Tillverkare av elektronik, textilier och plast måste finansiera insamling och återvinning av sina produkter.
• Matavfallsseparering obligatorisk: Från 2027 måste alla hushåll sortera matavfall separat, med kommunala insamlingssystem.
• Deponiförbud: Förbud mot deponering av återvinningsbart avfall (plast, papper, metall) träder i kraft 2028.
• Nya återvinningsmål: 70 procent av allt hushållsavfall ska återvinnas senast 2030 (upp från 51 procent 2025).

Ekonomiska konsekvenser: Kommunförbundet uppskattar att implementeringskostnaderna uppgår till 1,5 miljarder kronor för utbyggnad av insamlingssystem, medan avfallsindustrin varnar för höjda avgifter. Regeringen lovar statligt stöd på 500 miljoner kronor över tre år.

Analys: De två miljöpropositionerna visar en regering som balanserar olika koalitionsintressen. Kristdemokraterna driver energifrågor (Carlson), medan Liberalerna ansvarar för miljöreformer (Pourmokhtari). Båda förslagen är i hög grad EU-drivna, vilket ger begränsat utrymme för inhemsk anpassning. Frågan är om riksdagen kommer skärpa målen eller mjuka upp tidtabellerna.

Fastighetssäkerhet: Dubbel säkerhetsskärpning

Säkerhetsskydd vid fastighetsöverlåtelser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) lade den 3 februari fram proposition 2025/26:105 om stärkt säkerhetsskydd vid överlåtelse av fast egendom. Förslaget ger Säkerhetspolisen (SÄPO) och Försvarsmakten vetorätt vid försäljning av fastigheter nära känsliga militära anläggningar eller kritisk infrastruktur.

Konkret betyder detta att köpare av fastigheter inom säkerhetsklassade zoner måste genomgå bakgrundskontroller. SÄPO kan neka överlåtelse om köparen bedöms utgöra ett säkerhetshot—exempelvis vid misstanke om utländsk påverkan eller terrorism.

Kontexten: Propositionen kommer efter flera uppmärksammade fall där utländska aktörer köpt mark nära militärbaser eller energianläggningar. Efter Sveriges NATO-inträde 2024 har säkerhetsmedvetenheten höjts, och allierade länder har uttryckt oro över bristande skydd av strategisk infrastruktur.

Identitetskrav vid lagfart

Samma dag presenterade Strömmer även proposition 2025/26:106 om identitetskrav vid lagfart. Detta förslag riktar sig mot en annan säkerhetsdimension: penningtvätt och organiserad brottslighet genom fastighetsköp.

Lagen kräver att Lantmäteriet verifierar identiteten hos alla parter vid lagfartsansökningar, genom BankID eller personligt besök med ID-handling. Bolag måste också redovisa sina verkliga huvudmän (slutliga ägare), inte bara nominella styrelseledamöter.

Problemet: Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har länge varnat för att svenska fastigheter används för penningtvätt, särskilt i storstadsregioner. Enligt Transparencys International uppskattningar tvättades 10-15 miljarder kronor årligen genom fastighetsmarknaden 2023-2025.

Analys: De två fastighetssäkerhetspropositionerna representerar regeringens svar på olika hot: nationell säkerhet (HD03105) och ekonomisk brottslighet (HD03106). Att de presenteras samtidigt tyder på koordinerad strategi inom Justitiedepartementet. Kritiker varnar dock för att säkerhetsbestämmelserna kan hämma marknadslikviditet och skapa administrativa bördor för vanliga köpare.

Politisk analys: Koalitionens DNA synligt

Departementens prioriteringar

Propositionsmönstret avslöjar tydliga departementsprofiler:

• Finansdepartementet (2 propositioner): Fokus på kontroll och stabilitet—både makrotillsyn och skatteuppföljning. Återspeglar Moderaternas traditionella betoning på finansiell ansvarighet.
• Klimat- och näringslivsdepartementet (2 propositioner): Balans mellan näringslivsvänlig energipolitik och miljökrav. Kristdemokraternas energifokus (Carlson) och Liberalernas miljöansvar (Pourmokhtari) syns tydligt.
• Justitiedepartementet (2 propositioner): Säkerhetsagenda med både nationell säkerhet och brottbekämpning. Strömmer (M) levererar på koalitionens lag-och-ordning-löften.

Utskottshantering och tidslinje

Propositionerna kommer att fördelas enligt följande:

Normalt tar utskottsbehandling 6-12 veckor, vilket betyder att propositionerna kan komma till omröstning i kammaren i april-maj 2026. Regeringen har goda chanser att få igenom förslagen, givet koalitionens majoritet, men kan förvänta sig ändringsförslag från oppositionen—särskilt gällande integritetsskydd (skattekontroll) och marknadsreglering (fastighetssäkerhet).

Oppositionens motargument

Socialdemokraterna har redan signalerat kritik mot vad de kallar "övervakningssamhället" (skattekontroll och fastighetssäkerhet), samtidigt som de stöder miljöreformerna. Vänsterpartiet och Miljöpartiet kräver skärpta klimatmål men varnar för kostnader för vanliga medborgare. Centerpartiet, som står utanför både regering och vänsterblocket, förväntas kräva bättre skydd för landsbygdens fastighetsägare.

Implikationer: Våragendan tar form

Signaler om regeringens prioriteringar

Februaris propositioner sänder flera tydliga budskap:

1. Finansiell kontroll över expansion: I en tid av ekonomisk osäkerhet prioriterar regeringen stabilitet och tillsyn framför tillväxtstimulans.
2. EU-anpassning före nationell innovation: Majoriteten av förslagen (energi, avfall) är EU-implementeringar, vilket antyder begränsad ambition för svenskt förarbete.
3. Säkerhet över marknadsfrihet: Fastighetssäkerhetsåtgärderna visar en regering villig att reglera marknader i säkerhetens namn—en markant förändring från tidigare liberala linjer.
4. Koalitionens stabilitet: Att tre departement och fem ministrar framgångsrikt koordinerat sex propositioner tyder på intern enighet, åtminstone vid detta skede.

Vad kommer härnäst?

Förutom utskottsbehandling av dessa propositioner kan vi förvänta oss:

• Kompletterande förordningar: Flera propositioner (särskilt avfall och energi) kräver detaljerade genomförandeförordningar från myndigheterna.
• Budgetkonsekvenser: Vårbudgeten i april måste allokera medel för implementering, särskilt för kommunernas avfallssystem.
• EU-rapportering: Sverige måste före juni 2026 rapportera till EU-kommissionen om implementering av förnybartdirektivet och avfallsdirektivet.
• Riksdagsdebatt: Förväntade kärnfrågor kommer att vara integritet (skattekontroll), kostnader (avfall) och marknadspåverkan (fastighetssäkerhet).

Internationell kontext

Sveriges åtgärder är inte unika. Inom EU ser vi liknande mönster:

• Tyskland: Skärper också makrotillsyn efter Deutsche Banks kris 2024.
• Danmark: Har redan implementerat liknande fastighetssäkerhetslagar efter Köpenhamns utländska fastighetsköp 2023.
• Nederländerna: Ligger före Sverige på cirkulär ekonomi, med 65 procents återvinning redan 2025.
• Finland: Har snabbare tillståndsprocesser för vindkraft tack vare digitala system.

Det som skiljer Sverige är kombinationen av finansiell kontroll och säkerhetsfokus—en blandning som återspeglar både NATO-medlemskap och ekonomisk försiktighet.

Slutsats: En koalition som agerar

Februaris sex propositioner utgör mer än rutinlagstiftning—de tecknar konturerna av en koalitionsregering som söker balansera internationella åtaganden med inhemska säkerhetskrav. Finansiell stabilitet, grön omställning och säkerhetsskärpningar utgör pelarna i denna agenda.

För riksdagen innebär de kommande månaderna intensivt utskottsarbete där detaljer ska justeras och oppositionens alternativ vägas. För svenska medborgare och företag betyder propositionerna både nya skyldigheter (avfallssortering, identitetskontroller) och nya möjligheter (snabbare energitillstånd).

Den avgörande frågan är om koalitionen kan upprätthålla denna lagstiftningstakt genom våren—eller om interna spänningar och oppositionell kritik bromsar agendan. Februaris starka start tyder åtminstone på en regering med både kapacitet och vilja att leverera på sina vallöften.

Nästa stora test kommer i april, när vårbudgeten ska presenteras och finansiering av dessa reformer måste säkras. Tills dess har Riksdagen ord för att granska, debattera och förbättra förslagen—demokratins långsamma men nödvändiga process.