Februari 2026 präglades av intensiv lagstiftningsaktivitet i riksdagen. Regeringen levererade en våg av säkerhets- och straffrättslagstiftning medan utskotten behandlade hundratals oppositionsmotioner inom energi-, skatte- och socialpolitik. Med 20 propositioner och 20 betänkanden tydliggjorde månaden regeringen Kristerssons prioriteringar inför valet: nationell säkerhet, straffskärpningar och migrationsreform — allt medan en allt mer samordnad oppositionsoffensiv kring klimatpolitiken intensifierades.
Februari 2026 i siffror
- 20 propositioner framlagda under perioden
- 20 betänkanden publicerade
- 19 oppositionsmotioner inlämnade som svar på regeringsförslag
- 364 interpellationer under riksmötet 2025/26
- 553 skriftliga frågor ställda till ministrar
- Huvudteman: Säkerhet och försvar, straffrättsreform, klimatpolitik, migration
Lagstiftningsproduktion
Februari var en av de mest intensiva lagstiftningsmånaderna under riksmötet 2025/26. Regeringen levererade en våg av propositioner med fokus på tre pelare: nationell säkerhet, straffrätt och regulatorisk modernisering.
Säkerhet och försvar
Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap (Prop. 2025/26:142)
Månadens kanske mest betydelsefulla lagstiftning — denna proposition från Försvarsdepartementet reformerar det civila skyddet. Mot bakgrund av ett försämrat europeiskt säkerhetsläge stärker förslaget krav på skyddsrum, evakueringsplanering och kommunernas beredskapsansvar. Vad det innebär: Sverige förstärker systematiskt sin totalförsvarskapacitet, vilket signalerar att civil beredskap inte längre är en eftertanke.
En ny lag för ökad motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare (FöU14)
Försvarsutskottet behandlade lagstiftning som genomför EU:s krav på motståndskraft i svensk rätt. Kritiska verksamhetsutövare inom energi, transport, hälsa och digital infrastruktur åläggs bindande skyldigheter för riskbedömning och kontinuitetsplanering.
Explosiva varor — förbättrade möjligheter till kontroll (Prop. 2025/26:123)
Som svar på en ökning av sprängdåd kopplade till organiserad brottslighet föreslog Försvarsdepartementet utökade befogenheter för kontroll av explosiva material.
Beredskapslager i livsmedelskedjan (MJU25)
Miljö- och jordbruksutskottet behandlade livsmedelssäkerhet och beredskapslagring, som en del av Sveriges bredare totalförsvarsuppbyggnad.
Straffrättsreform
En ny vapenlag (Prop. 2025/26:141)
Justitiedepartementet föreslog en genomgripande reformering av Sveriges vapenlag — den första fullständiga omskrivningen på decennier. Förslaget moderniserar regelverket samtidigt som kontrollerna skärps. Vad det innebär: En hörnsten i regeringens ordnings- och trygghetsagenda.
En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld (Prop. 2025/26:138)
Regeringen införde ett fristående brott för psykiskt våld — ett betydande steg i erkännandet av icke-fysiskt våld. Vad det innebär: Fyller en anmärkningsvärd lucka i svensk straffrätt, med särskild relevans för fall av våld i nära relationer och tvångskontroll.
Frihetsberövande påföljder för barn och unga (Prop. 2025/26:132)
Regeringen föreslog reformer av frihetsberövande påföljder för minderåriga, mot bakgrund av ökande ungdomsbrottslighet kopplad till organiserad kriminalitet.
Genomförande av anti-SLAPP-direktivet (JuU23)
Justitieutskottet ställde sig bakom lagstiftning som genomför EU-direktivet mot strategiska rättsprocesser som syftar till att tysta debattdeltagare (SLAPP-mål). Vad det innebär: Stärker press- och yttrandefriheten genom rättsligt skydd mot missbrukande rättsprocesser.
Regeringens prestation
Regeringen Kristersson höll ett högt lagstiftningstempo under februari med 20 propositioner inom flera politikområden. Säkerhets- och rättsklustret dominerade, vilket speglar koalitionens kärnprioriteringar inför valet 2026. Regeringen drev även sin migrationsreformagenda vidare med nya propositioner om skärpta regler för forskare och doktorander (Prop. 146) och ett nytt system för verkställighetsinhibition (Prop. 145).
Den finansiella sektorn uppmärksammades med en ny krishanteringsfunktion (Prop. 116) och krav på utlämnande av uppgifter om verkliga huvudmän (Prop. 129). Landsbygdspolitiken adresserades genom en proposition om sysselsättning och boende på landsbygden (Prop. 131).
Koalitionsdynamik
Regeringskoalitionen M, KD och L, med stöd av SD genom Tidöavtalet, visade sammanhållning i säkerhets- och straffrättsfrågorna. Utskottsbetänkandena avslöjar ett mönster av nästintill enhälligt avslag av oppositionsmotioner: Skatteutskottet avvisade 49 momsrelaterade motioner (SkU17) och 120 motioner om skatteförfarande (SkU14), medan Näringsutskottet avslog 197 energipolitiska motioner (NU13). Regeringsblockets röstdisciplin höll fast, utan betydande avhopp under månaden.
Utskottsaktivitet i fokus
Energipolitik (NU13)
Näringsutskottets energipolitiska betänkande var månadens mest omfattande utskottsåtgärd och behandlade 197 motioner om kärnkraft, vindkraft, biobränslen, energieffektivisering och kraftvärme. Utskottet stödde regeringens kärnkraftspositiva linje medan man avvisade oppositionens krav på snabbare utbyggnad av förnybar energi. Politisk betydelse: Konkretiserar den grundläggande politiska skiljelinjen kring energipolitikens inriktning.
Riksrevisionens granskningar
Flera utskottsbetänkanden behandlade Riksrevisionens rapporter: Agenda 2030-arbetet (FiU19), statens kontorslokaler (FiU18), avgiftsbelagda tjänster (FiU15), jordbrukets klimatomställning (MJU21) och det klimatpolitiska ramverket (MJU20). Mönstret visar systematisk parlamentarisk granskning av regeringens effektivitet.
Oppositionens aktivitet
S dominerade oppositionsarbetet med interpellationer om klimatpolitiken (oanvända klimatstöd på nästan 4 miljarder kronor — Ip 363), fattigdomsnivåer (ökning från 150 000 till 408 000 allvarligt materiellt fattiga — Ip 358) och EU:s långtidsbudget (Ip 357). MP fokuserade på förnybar energi (Mot. 3913) och avfallsreform (Mot. 3909). C bidrog med motioner om säkerhetsförvaring (Mot. 3901). V utmanade regeringen om humanitärt bistånd till Islamic Relief (Ip 360).
Oppositionens klimatfokus — interpellationer om transportmålet (Ip 362), krisberedskap för snabbare uppvärmning (Ip 352) och Miljömålsberedningens betänkande (Ip 351) — representerar en samordnad strategi för att positionera klimat som regeringens sårbarhet inför valet 2026.
Policytrender
Säkerhetshärdningen accelererar. Från civilskydd och kritisk infrastruktur till sprängämnesreglering och ny vapenlag — februaris lagstiftning bekräftar att Sveriges säkerhetstransformation sträcker sig långt bortom NATO-medlemskapet.
Klimatpolitisk spänning tilltar. Regeringen möter hårdare oppositionsgranskning av oanvända klimatmedel och stigande transportutsläpp, samtidigt som man driver en kärnkraftspositiv energipolitik.
Migrationsreformen fortsätter. Nya propositioner om forskares uppehållstillstånd, verkställighetsinhibition och utskottsbetänkanden om medborgarskaps- och socialförsäkringskvalificering visar att migration förblir en kärnfråga.
Månadens mest avgörande utveckling
Propositionen om civilt skydd (Prop. 2025/26:142) i kombination med lagen om kritiska verksamhetsutövares motståndskraft (FöU14) utgör en vattendelare i svensk inrikessäkerhetspolitik. Tillsammans omvandlar dessa åtgärder Sveriges civila beredskapsramverk från en minimalistisk modell efter kalla kriget till en heltäckande motståndskraftsarkitektur. Med Sveriges NATO-medlemskap nu operativt fullbordar denna inhemska infrastrukturhärdning landets säkerhetspolitiska transformation.
Framåtblick
- Grundlagsändringar: Grundlagsreformen om abortskydd och begränsningar av föreningsfriheten (Prop. 78) avancerar genom utskottsbehandling
- Säkerhetsförvaring: Den föreslagna nya tidsobestämda påföljden (Prop. 95) möter fortsatt granskning och motstånd från C och MP
- ILO-ratificering: Sveriges ratificering av ILO-konventionerna om våld på arbetsplatsen (Prop. 134) förväntas behandlas smidigt
- Energidebatten: Efter utskottets energibetänkande (NU13) kommer kammardebatt att testa om regeringen kan upprätthålla sitt kärnkraftskonsensus med SD-stöd
- Extra ändringsbudget: Tilläggsanslaget för stöd till Ukraina och vaccinberedskap (Prop. 143) blir centralt i mars budgetdebatt