Sveriges regering lade den 19 februari fram en extra ändringsbudget för 2026 som samlar tre skilda säkerhetsprioriteringar i ett enda finanspolitiskt paket: fortsatt militärt stöd till Ukraina med fokus på luftförsvarssystem, ett nytt rättsligt ramverk för beredskapslager i livsmedelskedjan och finansiering av pandemisk vaccinberedskap. Tillsammans med en vecka av extraordinär lagstiftningsaktivitet — från landets första heltäckande AI-strategi till genomgripande straffrättsreformer — utgör åtgärderna det mest koncentrerade uttrycket för Sveriges säkerhetstransformation sedan Nato-anslutningen.
Extra ändringsbudgeten: Ukraina, vaccin och totalförsvarslogiken
Proposition 2025/26:143, framlagd av Finansdepartementet den 19 februari, är den senaste i en rad extra ändringsbudgetar som blivit ett kännetecken för Sveriges finanspolitik efter 2022. Där tidigare extrabudgetar fokuserade snävt på militärt bistånd till Ukraina breddas nu perspektivet till att inkludera civil beredskap — en signal om att regeringen ser säkerhet i allt mer holistiska termer.
Ukrainakomponenten centreras kring luftförsvar, vilket speglar både Kievs mest akuta behov på slagfältet och Stockholms fördjupade integration i det europeiska försvarssamarbetet. Sverige har redan levererat flera stödpaket sedan Rysslands fullskaliga invasion, och regeringens utfästelse om 25 miljarder kronor per år utgör den fiskala grunden för fortsatta överföringar. Det nya paketet, annonserat i ett pressmeddelande den 19 februari under rubriken 'Luftförsvar i fokus för nytt stort stödpaket till Ukraina', riktar sig mot system utformade att skydda ukrainska städer och kritisk infrastruktur mot ryska robot- och drönarattacker.
Vaccinberedskapsanslaget adresserar en annan hotvector men följer samma strategiska logik. Med globala hälsosäkerhetsexperter som varnar för risken för framtida pandemier investerar regeringen i inhemsk produktionskapacitet och lagerarrangemang som skulle möjliggöra snabb respons utan att behöva förlita sig på internationella leveranskedjor som visade sig bräckliga under covid-19-krisen.
Beredskapslager för livsmedel: En lucka från kalla kriget fylls
Den 20 februari presenterade regeringen en proposition om en ny lag för beredskapslager i livsmedelskedjan — den första lagstiftningen i sitt slag sedan Sverige avvecklade sitt beredskapssystem från kalla kriget under 1990- och 2000-talen. Förslaget, flaggat i ett pressmeddelande med rubriken 'Regeringen föreslår ny lag om beredskapslager i livsmedelskedjan', svarar på växande oro att Sveriges livsmedelssjälvförsörjning har minskat drastiskt under tre decennier av fredstidsoptimering.
Riksdagens miljö- och jordbruksutskott (MJU) hade redan lyft frågan i en rapport den 19 februari om livsmedelspolitik (MJU17), där man noterade att 'regeringen har aviserat en proposition om beredskapslager till våren 2026' och uppmanade till åtgärder. Riksdagsdebatter under 2025 och tidigt 2026 har upprepade gånger belyst klyftan mellan Sveriges totalförsvarsambitioner och den faktiska civila beredskapen — från livsmedels- och vattenförsörjning till identifieringssystem för befolkningen.
Den nya lagen skulle skapa ett rättsligt ramverk som ålägger livsmedelsproducenter och distributörer att upprätthålla minimala lagernivåer, med offentliga myndigheter ansvariga för samordning och tillsyn. Detaljerna kring lagerkrav, finansieringsmekanismer och tillämpning kommer att framträda under utskottsbehandlingen, men propositionen markerar ett avgörande brott med tre decenniers beroende av just-in-time-leveranskedjor.
En vecka av oöverträffad politisk intensitet
Den extra ändringsbudgeten och livsmedelsreservlagen kom inte isolerat. Den 17–20 februari var den kanske mest lagstiftningsintensiva veckan under riksmötet 2025/26, med stora regeringsåtgärder på flera fronter:
- AI-strategi (20 feb): Sveriges första heltäckande AI-strategi, med det uttalade målet att nå en topp tio-placering globalt, representerar regeringens satsning på att positionera landet som teknikledare.
- Straffrättsreform (19–20 feb): En ny vapenlag (17 feb), förslag om ungdomsfängelser (20 feb) och 400 nya fängelseplatser vid Kristianstad signalerar regeringens fortsatta betoning av lag och ordning.
- Migrationsreform (20 feb): Tjugofem utskottsbetänkanden — fjorton enbart från socialförsäkringsutskottet — behandlade genomgripande ändringar av medborgarskap, utvisning, asyl och välfärdstillgång.
- EU och internationella frågor: Förslag om stärkt EU-lagstiftning, förbättrade villkor för utländska doktorander och ökad säkerhet vid offentliga sammankomster avrundade en intensiv regeringsvecka.
Vad det innebär: Beredskapsstaten tar form
Konvergensen av militärt bistånd, civila beredskapslager, vaccinberedskap och inhemska säkerhetsreformer pekar mot en fundamental omorientering av svensk statsförvaltning. Sedan kursskiftet mot Nato-medlemskap 2022 har successiva regeringsåtgärder gradvis byggt vad som kan kallas en 'beredskapsstat' — ett institutionellt ramverk utformat för att mobilisera både militära och civila resurser mot ett spektrum av hot.
Den extra ändringsbudgeten kristalliserar denna logik i fiskala termer: samma anslagsproposition finansierar luftförsvarsrobotar till Ukraina och vaccinlager för Sverige och behandlar båda som dimensioner av samma säkerhetsutmaning. För oppositionspartierna, särskilt Socialdemokraterna, är frågan inte om Sverige ska förbereda sig — den konsensus har hållit sedan 2022 — utan om regeringens tillvägagångssätt tillräckligt balanserar säkerhetsutgifter med investeringar i välfärd, klimat och social sammanhållning.
De kommande veckorna innehåller kammarvoteringar om utskottsbetänkandena från denna vecka, fortsatt debatt om den extra ändringsbudgeten och granskning av AI-strategin. För riksdagen har den lagstiftande sprinten i februari 2026 satt agendan för resten av riksmötet.