Sverige lanserar första nationella AI-strategin och siktar på global tio-i-topp — vice statsminister Busch i New Delhi

Sveriges regering har presenterat sin första heltäckande nationella AI-strategi med ambitionen att säkra en plats bland världens tio främsta AI-nationer. Vice statsminister Ebba Busch presenterade strategin vid AI Impact Summit i New Delhi den 20 februari, tillsammans med en rad pressmeddelanden om nya AI-initiativ inom offentlig förvaltning, utbildning och näringspolitik. Strategin utgör det mest konkreta uttrycket hittills av Tidöavtalets teknikagenda och placerar Sveriges AI-ambitioner vid sidan av landets etablerade rykte som digital innovationsnation.

Därför är det viktigt

Sverige har länge betraktats som en av Europas mest digitalt avancerade ekonomier med ett oproportionerligt stort antal tech-enhörningar i förhållande till sin befolkning. Ändå har landet saknat en samlad nationell AI-strategi medan konkurrenter — från Finlands banbrytande AI-utbildningsprogram till Frankrikes investeringsplan på 1,5 miljarder euro — har rusat framåt. Regeringsförklaringen i september 2025 flaggade först AI-strategin som en prioritet, och riksdagsdebatter under hela 2025/26 har upprepade gånger hänvisat till den. Arbetsmarknadsutskottets betänkande om arbetsmarknadspolitik (AU9) nämnde uttryckligen den kommande strategin, och flera interpellationsdebatter har behandlat AI:s roll i offentlig service, brottsbekämpning och ekonomisk konkurrenskraft.

Det politiska landskapet

Valet att lansera strategin från New Delhi snarare än Stockholm bär en medveten diplomatisk tyngd. Indien är G20:s fokus på digital offentlig infrastruktur, och Buschs närvaro vid AI Impact Summit positionerar Sverige i den globala dialogen om AI-styrning — inte bara som en regeltagare som absorberar EU-regler, utan som en aktiv deltagare som formar internationella normer. Inrikespolitiskt kommer strategin när riksdagens utskott har behandlat en rekordmässig lagstiftningsproduktion, inklusive tjugofem betänkanden på en enda dag den 20 februari om invandringsreform och energipolitik. AI-strategin lägger en tredje stor politisk pelare — teknik och konkurrenskraft — till regeringens lagstiftningsprogram inför valet. Oppositionspartierna, särskilt Socialdemokraterna och Miljöpartiet, har kritiserat regeringen för att agera för långsamt på AI-reglering och investeringar, medan Vänsterpartiet har lyft oro kring AI:s konsekvenser för arbetsmarknaden och övervakning.

Vad händer nu

Strategin väntas följas av konkreta propositioner till riksdagen under vårsessionen, som täcker AI-investeringar i offentlig förvaltning, regulatoriska sandlådor för AI-innovation och kompetensutvecklingsprogram. Regeringen har också aviserat utbyggnaden av AI-verkstaden — en gemensam plattform för AI-verktyg i offentlig sektor — som civilminister Erik Slottner hänvisade till under interpellationsdebatter om konsumentskydd. Med riksdagsvalet 2026 i sikte ger AI-strategin koalitionen en framåtblickande ekonomisk berättelse att para med sina säkerhetsfokuserade invandrings- och rättsreformer. Genomförandetidsplaner, finansieringsåtaganden och regulatoriska detaljer avgör om tio-i-topp-ambitionen utgör genuin politisk substans eller förvalsambitiöst.