Sveriges riksdag publicerade tio utskottsbetänkanden den 20 februari, den största endagsleveransen under innevarande riksmöte. Betänkandena spänner över kärnkraftslicensiering, kommunal vindkraftsreglering, kvalificering till socialförsäkringen för invandrare, konkurrensreform och landsbygdsutveckling. Publiceringen signalerar en regeringskoalition som skyndar sig att bygga sitt lagstiftningsregister inför valet i september 2026. Samtidigt lämnade Socialdemokraterna in sju interpellationer riktade mot flera regeringsministrar, i en samordnad oppositionsoffensiv kring arbetsmarknad, utbildning och infrastrukturpolitik.
Kärnkraftslicensiering: Snabbare väg till nya reaktorer
Näringsutskottets betänkande Bet. 2025/26:NU19 föreslår en mer ändamålsenlig tillståndsprövning av kärntekniska anläggningar, vilket direkt stödjer Kristerssonregeringens ambitiösa kärnkraftsutbyggnad. Det nuvarande regelverket, utformat i en era då Sverige fasade ut kärnkraften, kräver att sökande navigerar överlappande miljö- och strålsäkerhetsprövningar som kan addera år till projekttidsplanerna.
De föreslagna reformerna skulle konsolidera tillståndsgivningen i en samlad process med bibehållna säkerhetsstandarder. Oppositionens Socialdemokrater och Miljöpartiet har kritiserat effektiviseringen som potentiellt försvagande av miljötillsynen.
Vindkraft: Debatten om kommunalt veto fortsätter
Betänkande Bet. 2025/26:NU20 om vindkraft i kommuner tar upp en av Sveriges mest politiskt splittrande energifrågor. Det nuvarande systemet ger kommuner i praktiken vetorätt över vindkraftsetableringar, en bestämmelse som har blockerat talrika projekt trots nationella mål för förnybar energi.
Utskottet granskar förslag om att reformera det kommunala samtyckesförfarandet, med balans mellan lokal demokratisk kontroll och Sveriges EU-åtaganden enligt förnybartdirektivet. Betänkandet anländer tillsammans med Bet. 2025/26:NU18 om tillståndsprövning enligt samma direktiv. Branschorganisationer har hävdat att det kommunala vetot har kostat Sverige uppskattningsvis 15–20 TWh årlig vindkraftskapacitet.
Välfärdskvalificering: Kopplingen mellan invandring och förmåner
Det kanske mest politiskt kontroversiella av dagens betänkanden, socialförsäkringsutskottets Bet. 2025/26:SfU21 om kvalificering till socialförsäkringen, adresserar regeringens strävan att koppla välfärdstillgång till bosättningstid och arbetsmarknadsdeltagande. Förslaget skulle kräva att invandrare uppfyller kvalificeringströsklar innan de får tillgång till vissa socialförsäkringsförmåner, en hörnsten i Tidöavtalet.
Betänkandet har redan mött kritik från Miljöpartiet, som den 19 februari lämnade in en skriftlig fråga om remissinstansernas negativa svar på kvalificeringskraven. Civilsamhällesorganisationer har varnat för att begränsningarna kan driva utsatta grupper, särskilt kvinnor och barn, djupare in i fattigdom. Regeringen vidhåller att kvalificeringskrav är nödvändiga för den svenska välfärdsmodellens långsiktiga hållbarhet.
Konkurrens och marknadsreform
Två näringsutskottsbetänkanden fokuserar på marknadsdynamik. Bet. 2025/26:NU22 introducerar nya verktyg för att stärka konkurrensen i både privat och offentlig sektor. Samtidigt moderniserar Bet. 2025/26:NU23 om privatkopieringsersättning ett ramverk utformat för fysiska mediers era, och anpassar det till molnlagring och streamingtjänster.
Landsbygdspolitik: Kan hela Sverige fungera?
Betänkande Bet. 2025/26:NU21, "Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder", tar itu med den ihållande klyftan mellan stad och land som präglar svensk politik. Betänkandet föreslår åtgärder för att förbättra infrastruktur, digital uppkoppling och offentlig service i landsbygdskommuner som upplevt decennier av befolkningsminskning.
Arbetsmarknad och migration
Arbetsmarknadsutskottets betänkande Bet. 2025/26:AU9 behandlar arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen. Kompletterande föreslår socialförsäkringsutskottets Bet. 2025/26:SfU23 förbättrade migrationsregler för forskare och doktorander, samtidigt som åtgärder mot missbruk av uppehållstillstånd för studier införs.
Oppositionsoffensiv: Sju interpellationer på en dag
Socialdemokraterna använde samma lagstiftningsdag för att lämna in sju interpellationer riktade mot regeringsministrar från Liberalerna och Kristdemokraterna. Ämnena spänner från vinstdrivande skolor till Finanspolitiska rådets kritik av regeringens arbetsmarknadspolitik, diskrimineringslagstiftning, ställningsbyggarcertifiering, nattåg i norra Sverige, vårdpersonalens arbetsmiljö och kompetensförsörjning i Malmfälten.
Den samordnade inlämningen – med fyra interpellationer enbart av Sofia Amloh – tyder på en medveten strategi att pressa regeringen på flera fronter samtidigt. Interpellationen om Finanspolitiska rådets rapport är särskilt anmärkningsvärd, då den utnyttjar ett oberoende organs kritik av regeringens egen politik.
Att bevaka
- Kammardebatter: Kärnkraftslicensiering och socialförsäkringskvalificering kommer att utlösa stora kammardebatter, troligen i mars.
- Vindkraftsomröstningar: Kommunvetofrågan kan leda till tvärpolitiska allianser.
- Interpellationssvar: Ministrarnas svar på S-offensiven sätter tonen för vårsessionen.
- Valpositionering: Med sju månader kvar till valet 2026 avslöjar dagens aktivitet stridslinjerna kring energi, välfärd och arbetsmarknadspolitik.