Sveriges riksdag avslutade en intensiv tvådagars lagstiftningssprint den 17–18 februari med fem utskottsbetänkanden som spänner över arbetsgivaravgifter, arbetskraftsinvandring, explosivkontroll, kontantkontroller och omfattande dataskyddsreformer vid centrala myndigheter. Sammantaget understryker betänkandena den borgerliga koalitionens strategi att kombinera ekonomisk stimulans med skärpta säkerhetskontroller inför valet i september 2026.
Ekonomisk stimulans: Ungdomsanställningsincitament
Socialförsäkringsutskottets betänkande Bet. 2025/26:SfU11 föreslår tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för anställda i åldern 19–23 år. Åtgärden riktar sig mot Sveriges ihållande ungdomsarbetslöshet, som enligt SCB ligger på 20,2 procent, genom att sänka kostnaden för att anställa yngre arbetstagare. Om den genomförs skulle lättnaden gälla från juli 2026 till december 2028, med en beräknad kostnad på cirka 4,2 miljarder kronor.
Kritiker från vänsteroppositionen menar att politiken i praktiken är en subvention till arbetsgivare som ändå skulle anställa unga, och hänvisar till liknande program i Danmark och Nederländerna som visade begränsad additionalitet. Regeringen hävdar att den svenska arbetsmarknadens rigida lönestruktur gör riktade kostnadssänkningar mer effektiva.
Arbetskraftsinvandring: Balans mellan öppenhet och kontroll
Det kompletterande SfU-betänkandet Bet. 2025/26:SfU15 behandlar arbetskraftsinvandring, ett politiskt laddat ämne som har definierat den svenska politiska debatten sedan 2022. Betänkandet rekommenderar striktare kvalifikationskrav och förstärkt arbetsgivarverifiering, samtidigt som vägar bibehålls för kvalificerad arbetskraft i bristyrken.
Sverigedemokraterna (SD), vars stöd bär upp minoritetsregeringen, har drivit på hårdare restriktioner. Utskottets kompromissformulering antyder att koalitionen har funnit en medelväg – skärpt kontroll utan att stänga dörren för den högkvalificerade invandring som den svenska tech- och vårdsektorn är beroende av.
Säkerhet: Sprängämnen och kontantkontroller
Två betänkanden behandlar regeringens expanderande säkerhetsapparat. Försvarsutskottets betänkande Bet. 2025/26:FöU13 om explosiva varor föreslår utökade inspektionsbefogenheter och striktare tillståndskrav som svar på en våg av sprängdåd kopplade till organiserad brottslighet.
Samtidigt representerar Skatteutskottets betänkande Bet. 2025/26:SkU19 om kontantkontroller vid den inre gränsen Sveriges implementering av EU:s penningtvättsdirektiv. Förslaget innebär att kontantrörelser överstigande 10 000 euro ska deklareras vid inre Schengengränser.
Dataskydd: Modernisering av myndigheternas övervakningsbefogenheter
Det mest konsekventa av veckans betänkanden är kanske Bet. 2025/26:SkU10, som föreslår en genomgripande reform av dataskyddsramverken vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Reformen möjliggör bredare datadelning mellan myndigheter samtidigt som nya skyddsmekanismer införs, inklusive obligatoriska konsekvensanalyser och oberoende tillsynsmekanismer.
Medborgarrättsorganisationer har uttryckt oro för risken för ändamålsglidning och noterar att utökade datadelningsbefogenheter vid skatte- och tullmyndigheter historiskt sett har varit svåra att begränsa. Utskottets betänkande försöker balansera operativ effektivitet med integritetsskydd.
Att bevaka
- Kammaromröstningar: Betänkandena om arbetsgivaravgifter och arbetskraftsinvandring väntas nå kammargolvet i mitten av mars, med potentiella ändringsförslag från oppositionen.
- Koalitionsdynamik: Sverigedemokraternas inflytande över invandringspolitiken kontra Liberalernas insisterande på att behålla vägar för kvalificerad arbetskraft skapar fortsatt spänning.
- EU-anpassning: Både kontantkontrollerna och dataskyddsförslagen måste bedömas i förhållande till nya EU-ramverk, särskilt AMLA-förordningarna som träder i kraft 2027.
- Valpositionering: Med valet 2026 i sikte avslöjar betänkandena regeringens ambition att bygga en lagstiftningsmeritlista inom ekonomi, säkerhet och samhällsstyrning.