Oppositionen öppnar interpellationsoffensiv på flera fronter om utrikespolitik och socialpolitik

I den mest koncentrerade parlamentariska granskningen denna session har svenska oppositionspartier lämnat åtta interpellationer mellan 11 och 16 februari riktade mot Kristerssonregeringens hantering av internationella kriser och misslyckanden i den inhemska socialpolitiken.

En samordnad utmaning

Interpellationsoffensiven spänner över både utrikespolitik och inrikespolitik, vilket signalerar en medveten strategi från Socialdemokraterna och Miljöpartiet att pressa regeringen på flera fronter samtidigt. Tidpunkten—just när riksdagen återvänder från uppehåll—tyder på ett beräknat drag för att dominera den parlamentariska dagordningen.

På den internationella fronten kräver fyra interpellationer svar om Sveriges ställning gällande den syriska regimens attacker mot kurder (HD10339), USA:s blockad av Kuba (HD10340), skydd för svenska medborgare som deltar i en flottilj till Gaza (HD10333) och Sveriges hållning till Västsahara (HD10335). Tillsammans målar de en bild av en opposition som vill exponera vad den ser som regeringens passiva hållning till internationella människorättskriser.

Socialpolitiken under eld

På hemmaplan har oppositionen angripit regeringens socialpolitiska resultat med samma kraft. Två interpellationer behandlar social dumpning—metoden att undergräva löner och arbetsvillkor—med separata inlämningar om generella åtgärder mot social dumpning (HD10338) och social dumpning mellan kommuner (HD10336). Miljöpartiet har bidragit med en interpellation om Hemlöshetsrapporten 2026 (HD10332).

Socialdemokraternas Laila Naraghi har också varit framträdande i de senaste kammardebatterna och pressat justitieminister Gunnar Strömmer om skadebedömningar kopplade till den nationella säkerhetsrådgivaren—ett utbyte som resulterade i sju separata anföranden i vad som uppenbarligen var en intensiv parlamentarisk debatt.

Strategiska konsekvenser

Denna interpellationskluster representerar en betydande eskalering av det parlamentariska trycket. Genom att lämna in interpellationer inom flera politikområden samtidigt tvingar oppositionen regeringen att försvara sin politik på många fronter, vilket tänjer på ministrarnas resurser och skapar flera potentiella nyhetscykler.

Utrikespolitiska interpellationerna är särskilt anmärkningsvärda. Gazaflottiljen-frågan (HD10333)—inlämnad utan partitillhörighet, vilket tyder på tvärsektoriell oro—berör den känsliga skärningspunkten mellan svenska medborgares säkerhet utomlands och landets Mellanösternpolitik. Västsahara-interpellationen (HD10335) utmanar Sveriges konsekvens i frågan om självbestämmande, en princip som regeringen har förespråkat i andra sammanhang.

För Tidökoalitionen är utmaningen både taktisk och strategisk. Varje interpellation kräver ett ministersvar inom en bestämd tidsram, vilket skapar en rullande serie av parlamentariska konfrontationer som kommer att hålla regeringen på defensiven under vårsessionen.