Veckan som inleds den 14 februari tar riksdagen tillbaka till full intensitet. Onsdagens årliga utrikespolitiska debatt—en konstitutionell höjdpunkt—tvingar Kristerssonregeringen att formulera sin geopolitiska vision i ett läge där Nya START-avtalet just löpt ut, Syrienkonflikten blossat upp på nytt och de transatlantiska relationerna prövas. Torsdagen skärper trycket ytterligare: Finanspolitiska rådets oberoende bedömning av den ekonomiska politiken presenteras bara timmar innan statsministern ställs inför oförberedda frågor i kammaren. Sammantaget kommer dessa händelser att sätta den politiska dagordningen långt in i mars.
Varför den här veckan är viktig
Tre separata ansvarsutkrävandemekanismer sammanfaller under en enda vecka. Den utrikespolitiska debatten tvingar regeringen att försvara sin internationella hållning inför hela kammaren. Finanspolitiska rådet—ett oberoende organ efter brittisk förebild—ger extern granskning av finanspolitikens trovärdighet. Och statsministerns frågestund eliminerar möjligheten till förberedda svar. För en minoritetskoalitionsregering som förlitar sig på Sverigedemokraternas parlamentariska stöd utan formellt koalitionsmedlemskap innebär varje händelse risker för koalitionshantering utöver det politiska innehållet.
Måndag: Utskotten återsamlas och EU-toppmötesrapport
Måndagen markerar det parlamentariska maskineriets fulla återstart. Elva utskott sammanträder samtidigt klockan 11:00 och bearbetar den eftersläpning som ackumulerats under uppehållsperioden. Särskilt värt att notera är att konstitutionsutskottet (KU) sammanträder för sin pågående granskningsprocess—ett förfarande som i tilltagande grad sätter regeringar av alla schatteringar i förlägenhet genom att granska ministrarnas agerande och efterlevnad av konstitutionella normer.
Klockan 13:00 inleds kammarsammanträdet med statsminister Kristerssons formella återrapportering från det informella EU-toppmötet. Oppositionspartierna kommer att granska huruvida Kristersson uppnådde konkreta resultat kring försvarssamarbete och Ukrainastöd, eller återvände med diplomatiska artigheter och vaga kommunikéformuleringar.
Måndagens votering klockan 15:30 behandlar flera väntande utskottsbetänkanden, bland annat om vägtrafik- och fordonsfrågor (TU9) och handelspolitik (NU11). Även om frågorna är rutinmässiga testar voteringarna koalitionens förmåga att samla majoritet—en nyttig barometer för Sverigedemokraternas fortsatta parlamentariska samarbete.
Onsdag: Den utrikespolitiska debatten
Onsdagens årliga utrikespolitiska debatt börjar klockan 09:00 och pågår vanligtvis större delen av dagen. Det är en av riksdagens mest betydelsefulla konstitutionella händelser: regeringen presenterar sin utrikesdeklaration, följd av partiledares repliker och öppen debatt. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) inleder, men den verkliga dramatiken ligger i hur oppositionspartierna utformar sin kritik.
Kärnvapnens skugga
Debatten äger rum mot bakgrund av ovanligt geopolitiskt allvar. Nya START-avtalet löpte ut den 5 februari 2026 och eliminerade det sista bilaterala kärnvapenkontrollavtalet mellan USA och Ryssland. Vänsterpartiets Håkan Svenneling har redan lämnat in en skriftlig fråga (2025/26:505) till utrikesminister Malmer Stenergard med krav på klarhet om Sveriges hållning. Som ny Natomedlem måste Sverige navigera mellan allianssolidaritet och sitt historiska engagemang för kärnvapennedrustning—en spänning som kommer att dyka upp upprepade gånger under onsdagens debatt.
Sverigedemokraternas Markus Wiechel har separat rest frågan om FN:s generalsekreterare Guterres gratulationer till Iran (2025/26:510) på årsdagen av revolutionen 1979. Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer att driva den kurdiska dimensionen, med interpellation 2025/26:339 om syriska regimens attacker mot kurder som ram för humanitära förpliktelser.
Sveriges Natomedlemskap i sitt sammanhang
Snart två år efter Sveriges anslutning till Nato i mars 2024 erbjuder den utrikespolitiska debatten det första stora tillfället att bedöma hur medlemskapet har omformat svenskt strategiskt tänkande. Har landet fullt ut internaliserat skiftet från alliansfrihet till kollektivt försvar? Debatten kommer att avslöja om regeringen behandlar Nato som ett säkerhetsparaply—som möjliggör reducering av nationell förmåga—eller som ett ramverk som kräver ökade svenska bidrag till alliansens beredskap.
Torsdag: Finanspolitiska rådet och frågestunden
Torsdagen levererar en dubbelsmäll som få regeringar uppskattar. Klockan 10:30 håller finansutskottet ett öppet sammanträde för att ta emot Finanspolitiska rådets årsrapport. Det oberoende organet, inrättat 2007, utvärderar om regeringens finanspolitik är förenlig med överskottsmålet, utgiftstaket och långsiktig hållbarhet.
För finansminister Elisabeth Svantesson (M) kommer rapporten vid ett obekvämt tillfälle. Regeringen har åtagit sig att öka försvarsutgifterna, utöka rättsväsendet och investera i infrastruktur—samtidigt som man utlovar finanspolitisk disciplin. Rådets bedömning av huruvida dessa åtaganden är ömsesidigt förenliga kommer att ge oppositionspartierna ammunition eller ge regeringens finanspolitiska kurs stöd.
Statsministerns frågestund: Ansvarsutkrävande utan manus
Klockan 14:00 möter Kristersson statsministerns frågestund. Till skillnad från interpellationer, som tillåter förberedda svar, kräver frågestunden omedelbara svar på ämnen valda av oppositionspartiledarna. Formatet belönar kvicktänkthet och bestraffar undanflykter. Aktuella interpellationer antyder troliga teman: Socialdemokraternas Eva Lindhs dubbla interpellationer om social dumpning mellan kommuner (2025/26:336) och lagen om valfrihetssystem och välfärdsbrottslighet (2025/26:337) signalerar att oppositionen bygger ett narrativ om att regeringen sviker utsatta befolkningsgrupper.
De 13 utskottssammanträdena som föregår frågestunden—det högsta antalet under en enskild dag denna session—säkerställer att riksdagsledamöterna anländer till kammaren med färska sakfrågor. Försvarsutskottet och utrikesutskottet sammanträder redan klockan 08:30, vilket kan generera frågor som för vidare onsdagens utrikesdebatt in i torsdagens frågestund.
Offensiven om social dumpning
Tre separata interpellationer inlämnade denna vecka riktas mot civilminister Erik Slottner (KD) om fenomenet "social dumpning"—att kommuner informellt flyttar utsatta individer till andra kommuner utan tillräckligt stöd. Interpellationerna 336, 337 och 338, alla från socialdemokratiska riksdagsledamöter, utgör en koordinerad parlamentarisk offensiv.
Strategin är avslöjande. Genom att dela upp frågan i tre separata infallsvinklar—bristande mellankommunal samordning, oavsedda konsekvenser av lagen om valfrihetssystem och åtgärder mot social dumpning—tvingar Socialdemokraterna fram flera ministersvar och skapar flera nyhetscykler ur en enda policyfråga. Slottner måste försvara ett system där marknadsorienterade välfärdsreformer, förespråkade av borgerligheten, kanske oavsiktligt möjliggör förflyttning av samhällets mest utsatta.
Utskottsbetänkanden under lupp
Flera betänkanden publicerade de senaste dagarna väntar på kammarens behandling:
- Socialutskottet om utsändning av statlig personal (SoU36, 11 feb) — Villkor för att sända ut svensk statlig personal utomlands
- Civilutskottet om bostadsrättsregister (CU28, 10 feb) — Inrättande av ett heltäckande register för alla bostadsrätter
- Socialförsäkringsutskottet om föräldrapenning (SfU20, 10 feb) — Slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning
- Miljö- och jordbruksutskottet om djurskydd (MJU9, 10 feb) — Djurskyddspolitiska rekommendationer
- Näringsutskottet om handelspolitik (NU11, 10 feb) — Handelspolitisk inriktning i en tid av global protektionism
- Trafikutskottet om vägtrafik (TU9, 10 feb) — Avslag på cirka 120 motioner om fossilfri fordonsflotta, elbilsladdning och vinterväghållning
Trafikutskottets avslag på 120 oppositionsmotioner om trafik- och fordonsfrågor är anmärkningsvärt: det antyder att regeringen inte har någon aptit för att påskynda den fossilfria omställningen av transportsektorn utöver befintliga åtaganden. Detta frustrerar miljöinriktade oppositionspartier samtidigt som det tillfredsställer koalitionspartner som prioriterar infrastrukturens praktiska behov framför klimatambitioner.
Regeringspropositioner i lagstiftningsprocessen
Aktuella propositioner fortsätter sin väg genom det lagstiftande maskineriet. Bland de mest betydelsefulla: proposition 2025/26:124 om en europeisk gemensam åtkomstpunkt för finansiell och hållbarhetsrelaterad information speglar Sveriges engagemang i EU:s regulatoriska harmonisering. Proposition 2025/26:112 om att skapa ett heltäckande bostadsrättsregister svarar mot en långvarig brist i bostadsmarknadens transparens. Och propositionen om tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet (2025/26:118) genomför EU-direktiv om effektivare tillståndsprocesser för förnybara energiinstallationer.
Att bevaka den här veckan
- Måndag 13:00 – EU-toppmötesrapport: Hävdar Kristersson konkreta framgångar från det informella toppmötet, eller avslöjar oppositionen gränserna för svenskt inflytande? Bevaka Sverigedemokraternas reaktion—deras EU-skeptiska instinkter kolliderar med koalitionslojaliteten.
- Onsdag 09:00 – Utrikespolitisk debatt: Veckans höjdpunkt. Lyssna efter regeringens formuleringar om Natos kärnvapenpolitik, Nya START-avtalets utgång och den kurdiska frågan. Formulerar Sverige en självständig röst inom alliansen eller faller man tillbaka på konsensuspositioner?
- Torsdag 10:30 – Finanspolitiska rådets rapport: Den oberoende bedömningen av regeringens ekonomiska trovärdighet. Om rådet flaggar för farhågor kring finanspolitisk hållbarhet, förvänta att oppositionspartierna förstärker kritiken under statsministerns frågestund timmar senare.
- Torsdag 14:00 – Statsministerns frågestund: Bevaka frågor om social dumpning som riktas mot regeringens välfärdsreformarbete. Socialdemokraterna har förladdat den parlamentariska agendan med tre koordinerade interpellationer.
- Fredag – OSSE och EU-nämnden: Sveriges deltagande i OSSE-möten i Wien signalerar fortsatt engagemang i den europeiska säkerhetsarkitekturen. EU-nämndens dagordning kan ge förhandsbesked om kommande rådsbeslut.
- Utskottsbetänkandenas hantering: Följ hur snabbt de senaste betänkandena når kammargolvet. Trafikutskottets massavslag på fossilfria transportmotioner kan utlösa koalitionsspänningar om Liberalerna distanserar sig från beslutet.
Datakällor och metod
Denna prospektiva bevakning baseras på officiella riksdagskalenderdata hämtade via riksdag-regering-mcp-servern (search_dokument, get_betankanden, get_fragor, get_interpellationer, search_anforanden), utskottssammanträdescheman och publicerade riksdagshandlingar. Kommande händelser hämtade från 64 schemalagda poster för perioden 14–21 februari 2026. Skriftliga frågor och interpellationer citeras med dokument-id från riksdagen.se öppna data. All spekulation om utfall skiljs tydligt från verifierade schemalagda händelser.