Analys av 10 utskottsbetänkanden som avslöjar riksdagens prioriteringar
Senaste kommittérapporter
Bättre förutsättningar att sända ut statlig personal
Kommitté: SoU
Dokument: SoU36
Kommittérapport om riksdagsärende.
Ett register för alla bostadsrätter
Kommitté: CU
Dokument: CU28
Kommittérapport om riksdagsärende.
Ett slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning
Kommitté: SfU
Dokument: SfU20
Kommittérapport om riksdagsärende.
Djurskydd
Kommitté: MJU
Dokument: MJU9
Kommittérapport om riksdagsärende.
Handelspolitik
Kommitté: NU
Dokument: NU11
Kommittérapport om riksdagsärende.
Vägtrafik- och fordonsfrågor
Kommitté: TU
Dokument: TU9
Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om arbetet för en fossilfri fordonsflotta, tillgång till fossilfri tankning, laddinfrastruktur för elfordon samt organisering av vägunderhåll och vinterväghållning.
Utskottet hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Grundläggande om utbildning
Kommitté: UbU
Dokument: UbU8
Kommittérapport om riksdagsärende.
Planering och byggande
Kommitté: CU
Dokument: CU19
Kommittérapport om riksdagsärende.
Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt
Kommitté: CU
Dokument: CU15
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 36 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om ersättningsrättsliga frågor, som till exempel frågor om försäkringar och skadestånd. Andra handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, till exempel vad som ska gälla för personer som inte kan betala sina skulder.
Utskottet hänvisar bland annat till gällande regler och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
Ett förbättrat resegarantisystem
Kommitté: CU
Dokument: CU10
Civilutskottet föreslår att riksdagens säger ja till regeringens förslag om ett förbättrat resegarantisystem. Syftet med förslaget är att resenärerna ska få ett starkare ekonomiskt skydd samtidigt som kostnader och administration minskas för resebolagen.
Resegarantisystemet ändras genom att en kollektiv fond inrättas i vilken researrangörer betalar in en avgift till. I takt med att fonden växer ska de individuella garantierna som resebolagen har gentemot resenärerna minskas i storlek.
En annan lagändring innebär att fler återbetalningskrav ska omfattas av resegarantisystemet. Exempelvis ska resenärer i vissa fall kunna få ersättning även om de har kompenserats i form av ett värdebevis, som tidigare blivit utan värde om en researrangör har gått i konkurs eller inte kan betala sina skulder.
Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt för juridiska personer, som exempelvis kortföretag, att ansöka om ersättning från resegarantin. Kortföretag kan enligt konsumentkreditlagen eller avtal vara skyldiga att betala ut ersättning till resenärer. Dessa företag ska alltså i sin tur få rätt att ansöka om ersättning från resegarantin (så kallad regressrätt).
Lagändringarna som innebär att en kollektiv fond inrättas föreslås börja gälla den 1 april 2026. Övriga ändringar föreslås börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Vad man ska följa denna vecka
- Kommittédebatter: 10 kommittérapporter planerade för kammarens debatt