Under veckan som avslutades den 14 februari levererade riksdagens utskott femton betänkanden som spänner över välfärdsreform, bostadstransparens, konsumentskydd och den tysta avvisningen av över 150 oppositionsmotioner. Volymen avslöjar en lagstiftande församling i högvarv—och en borgerlig regering som samtidigt driver strukturreformer och förlitar sig på utskottsdisciplin för att kontrollera oppositionens ambitioner.
Utskottssystemet i arbete
Sveriges femton fasta utskott utgör lagstiftningens maskinrum. Till skillnad från många parlamentariska system där plenardebatter styr politiken, bedriver riksdagens utskott det substantiella arbetet: granskar propositioner, hör experter och producerar betänkanden som i regel avgör kammarens omröstning. När ett utskott rekommenderar avslag på motioner följer kammaren nästan undantagslöst. De femton betänkanden som analyseras här bearbetade sammanlagt över 200 lagförslag.
Bostad och fastighet: En registerrevolution
Civilutskottets betänkande CU28 stöder regeringens proposition om ett universellt bostadsrättsregister. Sverige har ungefär en miljon bostadsrättslägenheter, men inget centralt register över ägande har funnits. Reformen skapar ett heltäckande register avsett att bekämpa bedrägerier, förbättra transparensen i fastighetstransaktioner och täppa till en regleringsmässig lucka som har möjliggjort penningtvätt genom ogenomskinliga bostadsrättsstrukturer.
Justitiedepartementets parallella proposition 2025/26:112 kompletterar detta med identitetskrav vid lagfart och åtgärder mot kringgående av bostadsrättslagen. Tillsammans utgör dessa den mest betydande fastighetsreformen på årtionden—ett sällsynt fall där bedrägeribekämpning och marknadseffektivitet sammanfaller.
Utskottet producerade även betänkanden om planering och byggande (CU19), ersättningsrätt och insolvensrätt (CU15)—med avslag på 36 oppositionsmotioner med hänvisning till gällande regler och pågående arbete—samt reformen av resegarantisystemet.
Konsumentskydd: Resegarantin görs om
Civilutskottets betänkande CU10 inför en kollektiv fondmodell för resenärsskydd, som ersätter det nuvarande systemet med individuella garantier per researrangör. Reformen är elegant i sin utformning: reseföretag betalar in till en gemensam fond som växer över tid och gradvis minskar de individuella garantierna varje arrangör måste upprätthålla. Detta stärker samtidigt konsumentskyddet och minskar administrativa kostnader för små reseföretag.
En anmärkningsvärd innovation ger juridiska personer, som kortföretag, rätt att söka ersättning från resegarantin—en form av regressrätt som erkänner betalningsförmedlares växande roll i konsumenttvister. För resenärer som fick värdebevis från flygbolag eller researrangörer som sedan blev värdelösa vid konkurs är det utökade skyddet ett direkt svar på pandemins misslyckanden. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2026.
Sjukvård: Primärvårdens utvidgade uppdrag
Socialutskottets betänkande SoU23 för fram regeringens reform “God och nära vård”, som förtydligar primärvårdens roll och utvidgar kommunal hälso- och sjukvård. Nyckelåtgärderna innefattar krav på dygnet runt-tillgång till medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård, obligatorisk medicinskt ansvarig för rehabilitering i varje kommun, samt att termen “hemsjukvård” ersätts med “hälso- och sjukvård i hemmet”.
Terminologibytet är mer än kosmetiskt. “Hälso- och sjukvård i hemmet” omfattar ett bredare uppdrag än traditionell hemsjukvård och speglar verkligheten att kommunal vård i allt högre grad hanterar komplexa medicinska behov, psykisk hälsa och rehabilitering. Kravet på att regioner och kommuner ska samverka i planeringen signalerar ett erkännande av att Sveriges splittrade sjukvårdsorganisation—21 regioner ansvariga för sjukhus, 290 kommuner som hanterar äldrevård och primärvård—skapar farliga samordningsluckor.
Utskottets separata betänkande SoU36 om bättre förutsättningar att sända ut statlig personal adresserar en annan dimension av statlig kapacitet.
Motionskyrkogården
Flera betänkanden visar utskottssystemets filterfunktion i sin mest rutinmässiga form. Trafikutskottets betänkande TU9 rekommenderade avslag på ungefär 120 motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor. Dessa omfattade fossilfria fordonsflottor, laddinfrastruktur för elfordon, vägunderhåll och vinterväghållning. Utskottet hänvisade till “planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete”—en formel som samtidigt erkänner oppositionens oro och hävdar regeringens tidigare agerande.
Miljö- och jordbruksutskottets djurskyddsbetänkande (MJU9) och näringsutskottets handelspolitiska betänkande (NU11) följer samma mönster. Dessa “omnibusvslag” är ett strukturellt drag i det svenska systemet: den allmänna motionstiden producerar hundratals motioner varje höst, och vårens utskottssäsong bearbetar dem systematiskt. Den massiva avslagsfrekvensen berättar inte en historia om lagstiftningens misslyckande, utan om ett system där den verkställande makten genom sina utskottsmajoriteter styr den politiska dagordningen.
Utbildning och kultur: Institutionell granskning
Utbildningsutskottets betänkande UbU16 om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation sätter institutionell design under lupp. Lärarlegitimationen har varit kontroversiell sedan den infördes, med ihållande klagomål på handläggningstider och yrkesbarriärer. Kompletterande betänkande UbU8 om grundläggande utbildningspolitik kompletterar granskningen. Kulturutskottets betänkande KrU5 om tillgång till kultur och utrikesutskottets betänkande UU8 om sexuell och reproduktiv hälsa i det internationella biståndet speglar utskottskalenderns bredd.
Propositioner i pipeline
Utöver utskottsbetänkandena matas lagstiftningsmaskineriet med nya propositioner. Proposition 2025/26:117 slopar kravet på anmälan före ansökan om föräldrapenning—en byråkratisk förenkling som socialförsäkringsutskottet redan har tillstyrkt i betänkande SfU20. Finansdepartementets proposition 124 om en europeisk åtkomstpunkt för finansiell data genomför EU-krav, medan proposition 118 om tillståndsprövning för förnybar energi svarar mot EU:s förnybartdirektivs tidsfrister.
Vad siffrorna berättar
Femton betänkanden som behandlar över 200 motioner på en vecka är ovanligt även efter riksdagens arbetsamma mått. Mönstret speglar vårsessionens intensitet när utskotten kämpar för att rensa motionseftersläpningen innan riksdagsårets andra hälft svänger mot propositioner. För Kristerssonkoalitionen är utskottssystemets pålitliga avvisande av oppositionsmotioner en strukturell fördel—men resegarantireformen och bostadsrättsregistret visar att konstruktiv lagstiftning fortfarande kan växa fram ur processen.
Det kritiska testet ligger framöver. När dessa betänkanden når kammargolvet kommer omröstningar om handelspolitik (NU11) och vägtrafik (TU9) under nästa vecka att mäta Sverigedemokraternas fortsatta samarbete kring teknisk lagstiftning. Bostadsrättsregistret och primärvårdsreformen kommer att debatteras med möjlighet för oppositionen att utmana genomförandetider och resursförsörjning. För en minoritetsregering kräver även rutinmässiga utskottssegrar aktivt parlamentariskt ledarskap.
Viktigaste slutsatserna
- Bostadsrättsregistrets genombrott: Det universella bostadsrättsregistret (CU28) är Sveriges första heltäckande ägarregister för en miljon bostadsrätter, riktat mot bedrägerier och penningtvätt.
- Resegarantins innovation: Den kollektiva fondmodellen (CU10) moderniserar konsumentskyddet och minskar bördan för små reseföretag, med ikraftträdande 1 april 2026.
- Primärvårdens expansion: SoU23:s krav på dygnet runt-tillgång till kommunal medicinsk bedömning och obligatoriska rehabiliteringsansvariga omformar Sveriges splittrade sjukvårdsorganisation.
- Motionsavslagsmaskinen: Över 150 oppositionsmotioner avslagna inom transport, djurskydd och handelspolitik—en demonstration av utskottssystemets filterfunktion under majoritetskontroll.
- EU-compliance i pipeline: Propositioner om finansiell dataåtkomst (124) och tillståndsprövning för förnybar energi (118) visar hur EU:s regulatoriska tidsfrister driver den inhemska lagstiftningsagendan.