Riksdagen i våruppehåll: En halvtidsbedömning av Tidöregeringens lagstiftningsarbete

Med 2,308 regelöverträdelser flaggade bland 2,494 bevakade politiker och 109,259 behandlade dokument avslöjar riksdagssessionen en regering som kämpar med att omsätta koalitionsaritmetik till lagstiftningstakt

När riksdagen intar de lugnare rytmerna en torsdagskväll i mitten av februari kristalliseras den bredare bilden av riksmötet 2025/26 till något ganska obekvämt för statsminister Ulf Kristerssons koalitionsregering. Siffrorna berättar en historia om ambitioner som kolliderar med verkligheten av minoritetsstyre.

Tidöavtalet – den fyrpartiöverenskommelse mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – var utformat för att projicera styrka och sammanhållning. Men data målar ett mer nyanserat porträtt. Av 109,259 behandlade dokument denna session har regeringens lagstiftningsproduktion varit ojämn. Moderaterna leder med 1 299 dokument, men spridningen mellan koalitionspartnerna avslöjar asymmetriska bidrag: Kristdemokraterna med 387, Liberalerna med 200 och Sverigedemokraterna med 687.

Kanske mer avslöjande är de 2,308 regelöverträdelser som flaggats av CIA-plattformens automatiserade efterlevnadsövervakning. Av de 402 politikerna som bevakas sitter 78 i kategorin ”hög risk” – nästan en av fem.

Riksdagspulsen

Torsdagens riksdagskalender var påfallande lätt – ett mönster som stämmer överens med riksdagens traditionella mitt-i-veckan-avmattning. Inga större omröstningar var planerade och utskottsarbetet fortgick i stort sett bakom stängda dörrar.

Utskottssystemet har behandlat 8,740 utskottsdokument denna session. Men det kritiska måttet är det växande gapet mellan inlämnade dokument och fattade beslut. Riskbedömningsdata för ministerierna avslöjar en slående obalans: 95,24% av ministerieperioderna klassificeras som ”kritisk risk” när det gäller beslutsgenomströmning.

För de 349 tjänstgörande riksdagsledamöterna, plus 69 tillgängliga ersättare, utlovar vårsessionen en komprimering av lagstiftningsarbetet.

Regeringsbevakning

Kristersson-regeringens halvtidsposition avslöjar de inneboende spänningarna i att regera genom ett samarbetsavtal. Moderaternas dokumentproduktion överskuggar koalitionspartnernas, vilket väcker frågor om huruvida de mindre partierna marginaliseras i politikutformningen.

När Liberalernas 200 dokument vägs mot Moderaternas 1 299 uppstår frågor om den yngre koalitionspartnerns roll – frågor som bär politiska konsekvenser inför valet 2026.

Oppositionens dynamik

Socialdemokraterna förblir den mest produktiva oppositionskraften med 850 inlämnade dokument denna session. Vänsterpartiet, med 126 dokument, och Miljöpartiet, med 218, uppvisar kontrasterande oppositionsstrategier.

Centerpartiets 393 dokument placerar det i en intressant mellanposition: mer aktivt än de flesta oppositionspartier, men tydligt fokuserat på att skapa politiskt utrymme skilt från både regeringsblocket och den traditionella vänstern.

Blickar framåt

Fredagens riksdagsagenda förväntas följa det typiska veckoslutsmönstret: begränsad kammaraktivitet med mest substantiellt arbete i utskotten. De kommande veckorna kommer dock vårbudgetförhandlingarna att skärpas – en process som kommer att testa om Tidökoalitionen kan upprätthålla sin bräckliga aritmetik.

Riskmåtten antyder att försiktighet är befogad: med 19,4% av de bevakade politikerna flaggade som högrisk kan sessionens andra hälft producera överraskningar.

I siffror

Vad man ska följa denna vecka

• Vårbudgetförhandlingar: Tidökoalitionens förmåga att upprätthålla budgetdisciplin med SD-stöd testas under kommande veckor.
• Högriskpolitiker: 78 politiker (19,4%) flaggade som högrisk – övervakning intensifieras under sessionens andra hälft.
• Koalitionsdynamik: Asymmetrisk dokumentproduktion mellan koalitionspartner antyder möjliga spänningar inför valet 2026.